Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nevs begär rekonstruktion

Nevs lämnade under dagen in en ansökan om företagsrekonstruktion till tingsrätten. Godkänns den kan de anställda få sina försenade löner. På Unionenklubben märker man av en viss oro bland medlemmarna men ser ändå positivt på framtiden.
Linnea Andersson Publicerad

En rekonstruktion innebär att ett företag under en viss tidsperiod är skyddat från utmätningar och vissa andra utgifter. Nevs begärdes för ett par veckor sedan i konkurs av en underleverantör, som sedan drog tillbaka begäran. Nevs skriver i ansökan till Vänersborgs tingsrätt att man ”nödgats ansöka om företagsrekonstruktion” med anledning av att några fordringsägare inte godtagit att företaget inte har möjlighet att betala vissa leveranser.

Som Kollega skrivit tidigare har Nevs inte betalat ut några löner sedan den 25:e augusti. Godkänner tingsrätten rekonstruktionsbegäran innebär det att de anställda får sin försenade lön, tack vare den statliga lönegarantin. Lönerna betalas i så fall ut under nästa vecka. Den statliga lönegarantin kan användas flera gånger, om företaget skulle behöva rekonstruera ytterligare en gång eller om de i värsta fall går i konkurs.

Ronnie Hermansson, Unionenklubbens ordförande, säger att klubben inte har fått så många reaktioner från medlemmarna än, men att man fortfarande har goda förhoppningar om att Nevs lyckas slutföra förhandlingarna under den rekonstruktionstid som företaget ansökt om.

- Det är klart att det finns en oro men samtidigt har vi information om att förhandlingarna fortsatt pågår i positiv anda.

Ronnie Hermansson väntar sig fler reaktioner från medlemmarna i morgon. De anställda ska få mer information om situationen under dagen. Än vet man inte hur rekonstruktörens och företagsledningens plan ser ut för den närmaste tiden.

Kom ansökan om rekonstruktionen som en överraskning?

- Ja och nej. Vi insåg att tiden var oerhört knapp för att färdigställa förhandlingarna och kronofogden har haft fodringar från underleverantörer som ska drivas in.

Ronnie Hermansson säger att det är svårt att sia om hur Nevs framtida verksamhet kommer se ut i detalj, eftersom rekonstruktionen innebär att en ny affärsplan ska utformas.

- Men att det finns en framtid är jag helt övertygad om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.