Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Balans i livet det nya svarta

Att äga en dyr bil eller att ha de senaste tekniska prylarna toppar inte längre svenskarnas statuslista. Viktiga statussymboler som istället lockar i allt högre grad är att vara rik på livserfarenheter och ha en bra balans mellan arbete och fritid, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Carlos Osorio/TT
En snajdig bil slår inte längre balans mellan jobb och fritid. Carlos Osorio/TT

Mjuka värden är det som gäller visar en undersökning från ett bemanningsföretag som ställt frågor kring status till drygt 4 500 personer. Traditionella statussymboler som att äga en dyr bil, fritidshus, de senaste tekniska prylarna eller att vara bra på sport värderas inte lika högt längre.

Att ha ett statusjobb verkar inte heller stå högst på agendan, bara fyra av tio anser att det är viktigt med ett arbete som ger status. Men åsikterna går isär mellan olika branscher. Inom reklam fäster man större vikt vid status än vad man gör inom till exempel hantverksyrken och servicebranschen.

Det som däremot är viktigare än dyr bil och coola tekniska prylar är att ha bra balans mellan arbete och fritid.

Allt fler tycks värdesätta ett bra liv utanför jobbet enligt undersökningen. Att vara rik på livserfarenheter, vara en bra förälder och lycklig gift rankas också högt på statuslistan.

Att många vill ha ett bra liv vid sidan av arbetet är inget som förvånar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Förbundets egna undersökningar om det gränslösa arbetslivet visar att tjänstemännen vill ha kontroll över sina arbetstider, man vill själv i stor utsträckning bestämma var och när man arbetar.

Men med det flexibla arbetslivet finns också risker. Många tror att de har mer fritid än vad man egentligen har. För när du sitter hemma i soffan och ska vara ledig passar du ändå på att svara på några jobbmejl och tänker inte på att du arbetar.

- Det vi ser bland våra medlemmar är att man vill ha ett flexibelt arbetsliv, det har blivit en slags livsstil. Det är bra att vi har kontroll över våra arbetstider men vi måste också se riskerna med det. Många jobbar mycket mer än vad man kanske tror och då rubbas den där balansen mellan jobb och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.