Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Balans i livet det nya svarta

Att äga en dyr bil eller att ha de senaste tekniska prylarna toppar inte längre svenskarnas statuslista. Viktiga statussymboler som istället lockar i allt högre grad är att vara rik på livserfarenheter och ha en bra balans mellan arbete och fritid, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Carlos Osorio/TT
En snajdig bil slår inte längre balans mellan jobb och fritid. Carlos Osorio/TT

Mjuka värden är det som gäller visar en undersökning från ett bemanningsföretag som ställt frågor kring status till drygt 4 500 personer. Traditionella statussymboler som att äga en dyr bil, fritidshus, de senaste tekniska prylarna eller att vara bra på sport värderas inte lika högt längre.

Att ha ett statusjobb verkar inte heller stå högst på agendan, bara fyra av tio anser att det är viktigt med ett arbete som ger status. Men åsikterna går isär mellan olika branscher. Inom reklam fäster man större vikt vid status än vad man gör inom till exempel hantverksyrken och servicebranschen.

Det som däremot är viktigare än dyr bil och coola tekniska prylar är att ha bra balans mellan arbete och fritid.

Allt fler tycks värdesätta ett bra liv utanför jobbet enligt undersökningen. Att vara rik på livserfarenheter, vara en bra förälder och lycklig gift rankas också högt på statuslistan.

Att många vill ha ett bra liv vid sidan av arbetet är inget som förvånar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Förbundets egna undersökningar om det gränslösa arbetslivet visar att tjänstemännen vill ha kontroll över sina arbetstider, man vill själv i stor utsträckning bestämma var och när man arbetar.

Men med det flexibla arbetslivet finns också risker. Många tror att de har mer fritid än vad man egentligen har. För när du sitter hemma i soffan och ska vara ledig passar du ändå på att svara på några jobbmejl och tänker inte på att du arbetar.

- Det vi ser bland våra medlemmar är att man vill ha ett flexibelt arbetsliv, det har blivit en slags livsstil. Det är bra att vi har kontroll över våra arbetstider men vi måste också se riskerna med det. Många jobbar mycket mer än vad man kanske tror och då rubbas den där balansen mellan jobb och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.