I vilket land i västvärlden har regeringen sänkt a-kassan mest och flest personer lämnat facket? Rätt svar: Sverige. Det visar en genomgång av OECD-statistik som Svenska Dagbladet har gjort.
Sverige har av tradition legat i topp när det gäller hur många invånare som valt att vara med i facket. Men de senaste åren har den fackliga anslutningsgraden förändrats dramatiskt.
Orsaken till medlemstappet anses vara Alliansregeringens reformer; bland annat slopades avdragsrätten för fackavgiften och avgifterna i a-kassan höjdes. Samtidigt har taket i a-kassan legat på samma nivå sedan 2002.
Internationell sett ligger Sverige fortfarande högt när det gäller anslutningsgrad, men siffror som Svenska Dagbladet presenterar visar att flykten från facket har varit mer omfattande här än i något annat OECD-land.
Mellan år 2006 och 2012 minskade anslutningsgraden med 7,6 procent. 2012 var 71 procent av befolkningen i arbetsför ålder med i facket och medlemstappet har fortsatt sedan dess för de flesta förbund. Ett undantag är dock Unionen som växer så att det knakar, i dag har förbundet 100 000 fler medlemmar än vid bildandet 2008.
Regeringens stora förändring av arbetslöshetsförsäkringen har varit radikal även i ett internationellt perspektiv. Nettoersättningsgraden, det vill säga hur stor del av lönen efter skatt som ersätts av a-kassan, har sjunkit med drygt 15 procentenheter. Det kommer inga andra västländer i närheten av. I Belgien har ersättningen höjts med drygt 18 procent och Kanada med drygt 12 procent.
För tio år sedan hade Sverige den näst högsta ersättningsgraden, men nu ligger vi under OECD-snittet.
Men en förändring kan vara på gång, oavsett valutgång. Kollegas valenkät visade att samtliga riksdagspartier utom Moderaterna vill höja taket i a-kassan.
Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb
När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund
Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.
– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.
”Jag skriker nog lite högre än de andra”
Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.
Caroline Nordström. Foto: John Sandlund
– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.
Olika kontor - samma fackliga gemenskap
Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.
– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.
Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.
– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.
Östra Mellansverige samlade ihop sig
På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.
– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.
Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?
– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.
Hur är dialogen med Almis chefer?
– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.
Vilka frågor har ni förhandlat?
– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.
Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?
– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.
ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB
➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.
➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.
➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).
