Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket vägras handling i omplaceringsärende

När en medlem omplacerades krävde facket att få veta vem som lämnat uppgifterna till Polisen. Men Polismyndigheten vägrade att lämna ut handlingarna. Nu har kammarrätten gett dem rätt - uppgifterna är inte offentlig handling.
Ola Rennstam Publicerad

När Polisen i Stockholm fick specifik information om en anställd valde man att omplacera vederbörande. En facklig representant för den lokala Seko-klubbben reagerade starkt och ville polisanmäla person som lämnat uppgiften till arbetsgivaren.
Men när mannen, i egenskap av fackligt ombud, begärde att få en kopia av de ursprungliga anteckningarna där uppgifterna framgår fick han nobben. Enligt polismyndigheten var anteckningarna inte en allmän handling enligt Tryckfrihetsförordningen.

Fackrepresentanten överklagade beslutet till kammarrätten med motiveringen att handlingen skulle lämnas ut med stöd av medbestämmandelagen, mbl. Detta eftersom polismyndigheten åberopat uppgifterna om medlemmen under mbl-förhandlingen i det aktuella personalärendet.

Nu har kammarrätten sagt sitt i frågan. Domstolen konstaterar att den inte är behörig att pröva frågan utifrån mbl och avvisar yrkandet. Rätten gör samma bedömning som Polismyndigheten när det gäller utlämnandet enligt Tryckfrihetsförordningen och avslår fackets överklagande. Den begärda handlingen är alltså inte allmän enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.