Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Arbetssökande bedöms olika

Arbetsförmedlare som inte vill ställa obekväma frågor och skriver i svaren själva gör att arbetssökande får olika hjälpinsatser. Det visar en ny studie.
Lina Björk Publicerad

Sedan 2012 ska Arbetsförmedlingens anställda använda ett särskilt verktyg för att bedöma om den som söker arbete har risk för att hamna i långtidsarbetslöshet, och vad man i så fall bör sätta in för insatser. Verktyget, som skulle underlätta för handläggarna har både kostat mycket pengar och försvårat arbetet, visar en studie från IFAU.

Bland de arbetsförmedlare som använder verktyget, uppger 60 procent att de ibland hoppar över frågor för att de är obekväma eller känns överflödiga. Ålder bryr man sig inte så mycket om, vilket inte är så konstigt då förmedlarna både kan göra en uppskattning och inhämta personnumret vid inskrivningen. Näst vanligast är att undvika frågor om födelseland och funktionsnedsättning. En del förmedlare uppger till och med att de fyller i svaren utifrån sina egna föreställningar, vilket är betydligt mer problematiskt då tolkningarna blir olika, och insatserna därefter.

Och även när verktyget används som det ska har handläggarna olika syn på resultatet. I hälften av fallen upplever förmedlarna att utfallet av verktygets prognos går stick i stäv med deras egen bedömning. Bara 15 procent av de tillfrågade känner att de har stor nytta av verktyget, medan en tredjedel hellre skulle vara utan. En fjärdedel upplever till och med att verktyget har försvårat relationen till dem som kommer för att söka jobb hos Arbetsförmedlingen.


 

Fakta

Rapporten baseras på två enkäter som besvarats av 1 900 arbetsförmedlare och 300 lokala chefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.