Kvinnan arbetade på Crane AB, ett amerikanskt företag som tillverkar sedlar och värdepapper vid det som tidigare var Tumba bruk. Hennes roll var att vara kundens huvudkontakt och en länk mellan företagets avdelningar.

I julas skeppade Crane en beställning på 100 miljoner sedlar till Filippinerna, lasten skulle vara framme i Manila den 26 januari. Ett par veckor innan båten skulle anlända upptäckte bolaget att vissa buntar innehöll 101 sedlar i stället för 100. Dessutom upptäcktes att inte mindre än fyra lastpallar med sedlar saknades. I det läget var det oklart om dessa sedlar befann sig på båten på väg mot Filipinerna, stod kvar i säkerhetsvalvet i Tumba eller helt enkelt hade försvunnit.

Unionenmedlemmen bad omedelbart företagets säkerhetsavdelning att utreda saken och skriva en avvikelserapport till kunden, den filippinska centralbanken.

Den 20 januari fick hon rapporten om de felaktiga sedelbuntarna, signerad av två chefer på företaget. Först den 23 januari kom rapporten om de saknade lastpallarna, det visade sig att sedlarna inte var på vift utan fanns kvar på bolagets område. Dokumentet saknade dock chefernas namnteckningar och där stod heller ingenting om hur det kom sig att de saknade lastpallarna inte hade skeppats iväg från Sverige. Via bolagets Asienagent fick kvinnan besked om att en sådan rapport aldrig skulle accepteras av kunden.

Det var bråttom. Lastfartyget med sedlarna närmade sig Manila och Unionenmedlemmen var tvungen att få rapporten kompletterad och underskriven innan sedlarna nådde sin destination, men lyckades inte få tag i cheferna. Hon fick då förslaget från Asienagenten att klippa ut underskrifterna från den första rapporten och klistra in dem i rapporten om lastpallarna. Hon gjorde så.

Dagen efter kontaktade kvinnan företagets säkerhetskontroller via mejl och förklarade vad hon hade gjort. Hon fick beskedet att han inte skulle rapportera saken vidare. Sedan åkte hon på semester i fyra veckor. När hon kom tillbaka till jobbet blev hon avskedad.

Företaget hävdar att Unionenmedlemmen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. Men det håller inte Unionen med om, det kvinnan gjort har varken skadat eller vilselett någon. Hennes enda syfte var att, i en pressad situation, bevara företagets relation till en betydande kund. Hon har inte heller haft någon egen vinning av det hon gjort och själva innehållet i rapporten var korrekt.

Unionen har nu stämt Crane i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd på 150 000 kronor samt månadslön till medlemmen från avskedandet fram till huvudförhandlingen i AD.

Crane AB vill inte kommentera några detaljer i ärenden men konstaterar att man anser att det finns saklig grund för avskedandet. Företaget står fast vid att Unionenmedlemmen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning och betonar att det är ett brott som är särskilt allvatligt med tanke på den verksamhet som bolaget bedriver.