Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tränare får inte söka nya jobb - riskerar straffavgift

Flera personliga tränare som har jobbat på en gymkedja är satta i karantän. Skulle någon av dem fortsätta med sitt yrke på annat håll tvingas de betala 25 000 kronor i månaden till sin gamla arbetsgivare. Skrämsel i anställningskontrakt blir allt vanligare, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Sandra Lund Publicerad
Vilhelm Stokstad
Flera personliga tränare har satts i karantän när de slutat på ett gym. Vilhelm Stokstad

- Det är rena skrämselkontraktet, säger en av de före detta anställda på gymkedjan Peoples Training som inte heller, enligt anställningsavtalet, får lämna ut sitt namn till SVT:s Västnytt som i sin tur tagit del av kontraktet.

Hen är inte ensam. Flera personer som slutat på gymmet, som har sin verksamhet på västkusten, vågar inte söka nya jobb. Orsaken är deras anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren. I det står bland annat att anställda inte får ”vidta åtgärd eller driva verksamhet” som konkurrerar med företaget utan godkännande. Det gäller i tolv månader efter avslutad anställning. Den som bryter mot det riskerar en straffavgift på 25 000 kronor i månaden.

- För att vara helt ärlig har vi inte jättemånga exempel från den här branschen som vi än så länge inte lyckats organisera så bra. Men generellt på hela arbetsmarknaden har det skett en markant ökning av medlemmar som tvingas skriva på klausuler och riskerar att bli stämda på väldigt höga belopp, vilket kanske inte är håller rättsligt. Men som anställd kan man inte riskera att strunta i avtalet, det måste ju följas, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Han lägger till att facket också har ett stort ansvar här. Att man använder sig av skrivningar i kollektivavtal för att komma till bukt med problemet. För det kan finnas behov för sådana här klausuler. Det kan till exempel handla om företagshemligheter som en anställd som slutar inte omedelbart får sprida i konkurrerande syfte. Då kan ett kollektivavtal reglera hur länge karantänen ska vara, hur den före detta anställda ska kunna försörja sig under tiden och så vidare.

För industrin har Unionen redan ett avtal där det här regleras. Men inte för tjänstesektorn. Att konkurrensklausuler och liknande ökar tror Martin Wästfelt dels beror på att vi gått mot ett kunskapssamhälle. Dels mot ett konsultsamhälle. Båda gör att sådant som kunskap och nätverk allt mer finns hos individen, snarare än i maskiner och utrustning.

- Det här är ett växande problem. Det räcker inte att arbetstagare kan få det rättsligt prövat i efterhand. Arbetsgivare bör också tänka på vad det gör med rörligheten på arbetsmarknaden. Nu uppnår sådana här klausuler ett syfte, osäkerhet för den anställde och andra blir rädda, säger han.

Kollega har sökt företrädare för Peoples Training. Från företaget hänvisar man till styrelseordförande, som befinner sig utomlands. Vi uppdaterar denna text om han hör av sig.

Paragrafen som ger dig rätt att pröva ett kontrakt

38 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Påpekade brister – fick sparken

Långa arbetspass och många patienter. Det var vardagen för personalen på en tandläkarklinik i Stockholm. När en av tandsköterskorna skrev ett brev till ledningen och begärde åtta timmars arbetsdag blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad 19 februari 2025, kl 06:01
tandsköterska med dentalutrustning
En tandsköterska avskedades sedan hon och några kollegor påpekat att de jobbade för långa arbetspass. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren, en klinik i Stockholm. Foto: Colourbox

Ledningen för tandläkarkliniken krävde att personalen skulle arbeta långa pass och ta emot fler patienter än vad som är vanligt i branschen. I november förra året skrev en grupp anställda ett brev till arbetsgivaren där de begärde att de inte skulle behöva jobba mer än åtta timmar per dag och få tillgång till uppdaterad utrustning. Brevet föll inte i god jord. Kort därpå blev en av brevskrivarna – en tandsköterska och Unionenmedlem – avskedad.

Unionen: "Har inte agerat för att skada bolaget"

Unionen anser att det saknas grund för att avsluta anställningen och har nu stämt kliniken i Stockholm för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan påpekar förbundet att kvinnan alltid skött sitt arbete på ett korrekt sätt och inte på något vis agerat i syfte att skada bolaget. 
Unionen bekräftar att tandsköterskan har varit med i en sms-grupp tillsammans med andra kollegor men förnekar att hon därigenom skulle ha spridit bilder eller information som inneburit brott mot tystnadsplikten eller patientsekretessen, vilket arbetsgivaren hävdat under tidigare förhandlingar med facket.

Unionen kräver 190 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och att avskedandet ogiltigförklaras.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivarens juridiska ombud för en kommentar.