Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Molnet – den nya basindustrin?

Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå förväntas ge 4500 svenska heltidsjobb inom en tioårsperiod, enligt en ny studie gjord av Boston Consulting Group. Optimistiskt, kan man tycka. Än så länge sysselsätter Facebook 60-70 personer i Luleå.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Thomas Myrup Kristensen, policychef på Facebook, och Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, vid ett seminarium arrangerat av Vattenfall i Almedalen, måndagen den 30 juni 2014. Kollega

60-70 personer fyller kanske upp en normalstor pizzeria, men Boston Consulting Groups optimistiska siffror inkluderar också indirekta jobbtillfällen, kringverksamheter som väktare, taxi, flyg, konferenslokaler, restauranger, caféer och turism.

Totalt med kringeffekter inräknat har Facebooks första datacenter utanför USA hittills genererat omkring 100 permanenta jobb, enligt en studie från Luleå universitet. Det låter inte heller så mycket, men enligt regeringen, som bistått med stora investeringsstöd, är datacenter absolut en mycket intressant framtidsbransch.

Molnet - de energislukande och utrymmeskrävande  serverhallarna där de enorma mängder data som molntjänster kräver, lagras – ser ut att kunna bli framtidens svenska basindustri. Åtminstone om man ska tro Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, som Vattenfall bjudit in till en paneldiskussion med Facebooks policychef Thomas Myrup Kristensen, i Almedalen i dag.  Det är en slags guldrush som pågår, sa hon. Och då är Norrbotten något av ett Klondyke, med sitt svala klimat och sin vattenkraft.

Omkring 60 nya, stora datacenter förväntas etablera sig i Europa fram till 2020, enligt Boston Consulting Groups analys. Och det är framför allt amerikanska Silicon Valley-företag som Google, Amazon, Adobe, Microsoft, Apple och Facebook som guldrushen jagar.

På Facebook laddas det i dag upp 300 miljoner bilder varje dag. Det sociala mediet har 1,2 miljarder användare, som uppdaterar sina statusar, kommenterar andras inlägg, delar artiklar och gillar andras. Det blir mycket data att hålla reda på. Tre av företagets serverhallar finns i USA, men 80 procent av användarna finns utanför USA – enligt Thomas Myrup Kristensen. Tidigare i våras blev det känt att Facebook vill bygga ett andra datacenter i Luleå, och liksom förra gången skjuter svenska staten till.

- Regeringen ska inte skapa ett kluster, men vi kan ge smörjmedel, sa Marita Ljung, och konstaterade att Facebooks etablering i Luleå är mycket bra marknadsföring för Sverige i kampen om de stora datajättarna.

För att etablera ett stort datacenter, som det Facebook byggt i Luleå, krävs investeringar på omkring 4 miljarder kronor över en period om 18 månader, enligt Boston Consulting Group. I Sverige har totalt omkring 1,5 miljarder kronor investerats med inhemska medel, för det första datacentret, och 800 miljoner har vikts för det andra. När båda är i gång kommer det kosta cirka 316 miljoner kronor att köra centren, varav 92 procent beräknas spenderas lokalt.

Även Finland satsar mycket på att locka till sig datacenter, och även där finns de kriterier som Thomas Myrup Kristensen listade som de mest kritiska: stabil energiförsörjning, stor andel förnyelsebar energi, bra infrastruktur vad gäller såväl IT som närliggande flygplats och politisk stabilitet. På en fråga från publiken vid seminariet i Almedalen, huruvida de nordiska länderna samarbetar för att skapa ett nordiskt kluster av datacenter, skruvade Marita Ljung på sig och sa:

- Nja, de är ju våra konkurrenter! Men vi har en gemensam energimarknad. Dock olika energiskattesystem. Därför har vi beställt en ny energiskatteutredning för att se över vårt system och göra den sektorsneutral.

Det energiskattesystem Sverige har i dag är designat efter den gamla typen av basindustri,  tillverkningsindustrin, för en ny typ av basindustri krävs en annan ordning, enligt Marita Ljung.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.