Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Molnet – den nya basindustrin?

Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå förväntas ge 4500 svenska heltidsjobb inom en tioårsperiod, enligt en ny studie gjord av Boston Consulting Group. Optimistiskt, kan man tycka. Än så länge sysselsätter Facebook 60-70 personer i Luleå.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Thomas Myrup Kristensen, policychef på Facebook, och Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, vid ett seminarium arrangerat av Vattenfall i Almedalen, måndagen den 30 juni 2014. Kollega

60-70 personer fyller kanske upp en normalstor pizzeria, men Boston Consulting Groups optimistiska siffror inkluderar också indirekta jobbtillfällen, kringverksamheter som väktare, taxi, flyg, konferenslokaler, restauranger, caféer och turism.

Totalt med kringeffekter inräknat har Facebooks första datacenter utanför USA hittills genererat omkring 100 permanenta jobb, enligt en studie från Luleå universitet. Det låter inte heller så mycket, men enligt regeringen, som bistått med stora investeringsstöd, är datacenter absolut en mycket intressant framtidsbransch.

Molnet - de energislukande och utrymmeskrävande  serverhallarna där de enorma mängder data som molntjänster kräver, lagras – ser ut att kunna bli framtidens svenska basindustri. Åtminstone om man ska tro Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, som Vattenfall bjudit in till en paneldiskussion med Facebooks policychef Thomas Myrup Kristensen, i Almedalen i dag.  Det är en slags guldrush som pågår, sa hon. Och då är Norrbotten något av ett Klondyke, med sitt svala klimat och sin vattenkraft.

Omkring 60 nya, stora datacenter förväntas etablera sig i Europa fram till 2020, enligt Boston Consulting Groups analys. Och det är framför allt amerikanska Silicon Valley-företag som Google, Amazon, Adobe, Microsoft, Apple och Facebook som guldrushen jagar.

På Facebook laddas det i dag upp 300 miljoner bilder varje dag. Det sociala mediet har 1,2 miljarder användare, som uppdaterar sina statusar, kommenterar andras inlägg, delar artiklar och gillar andras. Det blir mycket data att hålla reda på. Tre av företagets serverhallar finns i USA, men 80 procent av användarna finns utanför USA – enligt Thomas Myrup Kristensen. Tidigare i våras blev det känt att Facebook vill bygga ett andra datacenter i Luleå, och liksom förra gången skjuter svenska staten till.

- Regeringen ska inte skapa ett kluster, men vi kan ge smörjmedel, sa Marita Ljung, och konstaterade att Facebooks etablering i Luleå är mycket bra marknadsföring för Sverige i kampen om de stora datajättarna.

För att etablera ett stort datacenter, som det Facebook byggt i Luleå, krävs investeringar på omkring 4 miljarder kronor över en period om 18 månader, enligt Boston Consulting Group. I Sverige har totalt omkring 1,5 miljarder kronor investerats med inhemska medel, för det första datacentret, och 800 miljoner har vikts för det andra. När båda är i gång kommer det kosta cirka 316 miljoner kronor att köra centren, varav 92 procent beräknas spenderas lokalt.

Även Finland satsar mycket på att locka till sig datacenter, och även där finns de kriterier som Thomas Myrup Kristensen listade som de mest kritiska: stabil energiförsörjning, stor andel förnyelsebar energi, bra infrastruktur vad gäller såväl IT som närliggande flygplats och politisk stabilitet. På en fråga från publiken vid seminariet i Almedalen, huruvida de nordiska länderna samarbetar för att skapa ett nordiskt kluster av datacenter, skruvade Marita Ljung på sig och sa:

- Nja, de är ju våra konkurrenter! Men vi har en gemensam energimarknad. Dock olika energiskattesystem. Därför har vi beställt en ny energiskatteutredning för att se över vårt system och göra den sektorsneutral.

Det energiskattesystem Sverige har i dag är designat efter den gamla typen av basindustri,  tillverkningsindustrin, för en ny typ av basindustri krävs en annan ordning, enligt Marita Ljung.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.