Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skräcken inför sommaren

Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/Scanpix/TT
Det ligger en orm i gräset, står det i Bibeln. Trampar du runt i gräset i norra Europa kanske det är en huggorm du stöter på. Men de är inte så tuffa som de ser ut, utan flyr undan så fort de känner att en människa kommer klampande. Ändå är ormfobi bland de vanligaste av fobier. Cornelius Poppe/Scanpix/TT

Vissa fobier kan tyckas lustiga och rentav påhittade – peladofobi, till exempel, som betyder att någon är paniskt rädd för skalliga människor. Men för den som lider av en fobi är det blodigt allvar. Det finns faktiskt de som stannar inomhus hela sommarhalvåret för att slippa närkontakt med till exempel getingar, råttor eller ormar.

Fobier har förmodligen med överlevnad att göra, de dyker upp ur anlag vi ärvt från våra förfäder - som kunde dö av ett spindelbett, ett ormbett eller en pestsmittad råtta.

Paradoxalt nog är det betydligt vanligare att ha en fobi mot ett harmlöst kryp än mot det som är riktigt farligt i dag, till exempel bilar och biltrafik. Experiment visar också att det är lätt att framkalla en fobi mot råttor, spindlar och ormar genom elstötar, men betydligt svårare att framkalla fobier mot saker som bord och blommor.

Ändå finns det en uppsjö olika fobier mot till synes ofarliga ting och företeelser som är förknippade med sommaren:

  • Podofobier har det extra kämpigt på sommaren när folk envisas med att gå i flipfloptofflor eller till och med barfota. Podofobi=rädsla för fötter.
  • Ranidafobiker bör hålla sig borta från natur som frekventeras av grodor.
  • Batrachofobikern undviker inte bara grodor utan alla typer av kräldjur.
  • Hydrofobikern kan få det tufft om det blir en varm sommar – hydrofobikern kan nämligen inte svalka sig med ett bad eftersom hen är livrädd för vatten.
  • Iktyfobikern har liknande problem som hydrofobikern, men kan förmodligen bada i bassänger som är garanterat fiskfria.
  • Gymnofobikern bör däremot hålla sig borta från både stränder och bassängbad för att slippa få en panikattack vid åsynen av en naken människa.
  • Entomofobikern har en tuff tid framför sig oavsett om det är alla insekter hen känner obehag inför eller någon specifik.
  • Fotofobikern är speciellt utsatt i våra nordiska breddgrader under sommarhalvåret eftersom hen skyr ljus.
  • Keraunofobikern känner en orimlig skräck när det åskar och hoppas väl liksom..
  • Ombrofobikern räds en ohyggligt torr sommar eftersom regn verkligen inte tillhör hens favoritelement.
  • Teutofobikern kan visserligen undvika att åka till just Tyskland på semester, men inte att tyskar och tyska saker dyker upp lite varstans på andra semesterorter i runtom i världen under semestertiderna.
  • Nomofobikerns största skräck är att plötsligt befinna sig någonstans ute på obygden där det inte finns täckning för mobilen.
  • Makrofobikern lär också behöva stålsätta sig inför en jobbig sommar, särskilt om hen tänkt frekventera nöjesfält, söka pass, checka in bagage eller köa för bord. Makrofobikern är rädd för långa väntetider.
  • Ergasiofobikern kan dock andas ut under semester och känna att hen lever. Ergasiofobikern hyser nämligen samma känslor inför tanken på arbete som vi andra gör inför åsynen av ormar, råttor eller spindlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.