Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skräcken inför sommaren

Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/Scanpix/TT
Det ligger en orm i gräset, står det i Bibeln. Trampar du runt i gräset i norra Europa kanske det är en huggorm du stöter på. Men de är inte så tuffa som de ser ut, utan flyr undan så fort de känner att en människa kommer klampande. Ändå är ormfobi bland de vanligaste av fobier. Cornelius Poppe/Scanpix/TT

Vissa fobier kan tyckas lustiga och rentav påhittade – peladofobi, till exempel, som betyder att någon är paniskt rädd för skalliga människor. Men för den som lider av en fobi är det blodigt allvar. Det finns faktiskt de som stannar inomhus hela sommarhalvåret för att slippa närkontakt med till exempel getingar, råttor eller ormar.

Fobier har förmodligen med överlevnad att göra, de dyker upp ur anlag vi ärvt från våra förfäder - som kunde dö av ett spindelbett, ett ormbett eller en pestsmittad råtta.

Paradoxalt nog är det betydligt vanligare att ha en fobi mot ett harmlöst kryp än mot det som är riktigt farligt i dag, till exempel bilar och biltrafik. Experiment visar också att det är lätt att framkalla en fobi mot råttor, spindlar och ormar genom elstötar, men betydligt svårare att framkalla fobier mot saker som bord och blommor.

Ändå finns det en uppsjö olika fobier mot till synes ofarliga ting och företeelser som är förknippade med sommaren:

  • Podofobier har det extra kämpigt på sommaren när folk envisas med att gå i flipfloptofflor eller till och med barfota. Podofobi=rädsla för fötter.
  • Ranidafobiker bör hålla sig borta från natur som frekventeras av grodor.
  • Batrachofobikern undviker inte bara grodor utan alla typer av kräldjur.
  • Hydrofobikern kan få det tufft om det blir en varm sommar – hydrofobikern kan nämligen inte svalka sig med ett bad eftersom hen är livrädd för vatten.
  • Iktyfobikern har liknande problem som hydrofobikern, men kan förmodligen bada i bassänger som är garanterat fiskfria.
  • Gymnofobikern bör däremot hålla sig borta från både stränder och bassängbad för att slippa få en panikattack vid åsynen av en naken människa.
  • Entomofobikern har en tuff tid framför sig oavsett om det är alla insekter hen känner obehag inför eller någon specifik.
  • Fotofobikern är speciellt utsatt i våra nordiska breddgrader under sommarhalvåret eftersom hen skyr ljus.
  • Keraunofobikern känner en orimlig skräck när det åskar och hoppas väl liksom..
  • Ombrofobikern räds en ohyggligt torr sommar eftersom regn verkligen inte tillhör hens favoritelement.
  • Teutofobikern kan visserligen undvika att åka till just Tyskland på semester, men inte att tyskar och tyska saker dyker upp lite varstans på andra semesterorter i runtom i världen under semestertiderna.
  • Nomofobikerns största skräck är att plötsligt befinna sig någonstans ute på obygden där det inte finns täckning för mobilen.
  • Makrofobikern lär också behöva stålsätta sig inför en jobbig sommar, särskilt om hen tänkt frekventera nöjesfält, söka pass, checka in bagage eller köa för bord. Makrofobikern är rädd för långa väntetider.
  • Ergasiofobikern kan dock andas ut under semester och känna att hen lever. Ergasiofobikern hyser nämligen samma känslor inför tanken på arbete som vi andra gör inför åsynen av ormar, råttor eller spindlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket