Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns jobben - inte där

För ingenjörer, läkare och IT-specialister ser arbetsmarknaden ljus ut. Värre ser det ut för journalister, informatörer och friskvårdskonsulter. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.
Petra Rendik Publicerad
Bertil Ericsson/TT
Josefine Baumman arbetar som konditor på Chokladfabriken på Södermalm i Stockholm. Konditor är ett av de yrken där det behövs arbetskraft framöver, enligt Arbetsförmedlingens rapport. Bertil Ericsson/TT

Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?” visar att jobben ökar inom de flesta yrkesområdena. Enligt deras beräkningar kommer sysselsättningen att stiga med 41 000 personer under 2014 och antalet rekryteringar uppgå till 1,3 miljoner.

Lättast att få jobb det närmaste året har ingenjörer, data- och IT-specialister, lärare, läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens.

Men även på längre sikt, fem och tio år, är det inom dessa branscher som det kommer att råda brist på arbetskraft enligt Arbetsförmedlingens prognos. Framiden ser däremot dystrare ut för maskinoperatörer, veterinärer, montörer, vissa administrativa och försäljningsyrken där det om några år kommer att vara ett överskott av arbetssökande.

Rapporten slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. Störst möjlighet att få jobb har de som pluggar på högskola och universitet eftersom det främst råder brist på kvalificerad arbetskraft på eftergymnasial nivå. Men även de som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet har goda jobbchanser. Fordon och transport, omvårdnad, bygg och anläggningsprogram är utbildingar värda att satsa på enligt Arbetsförmedlingen.

Men för personer som saknar gymnasieutbildning blir det fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

- De som saknar gymnasiekompetens möter en mycket kärv arbetsmarknad. Mitt råd är därför att plugga men framför allt plugga klart, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.