Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

TCO kräver bättre a-kassa

Den som blir arbetslös kan få ut som mest 14 960 kronor i månaden före skatt från a-kassan. Illa, menar TCO, som nu kräver att taket i a-kassan höjs.
- En vanlig Unionenmedlem som tjänar 30 000 kronor i månaden får bara hälften av sin tidigare lön i a-kassa, det är inte hållbart, säger Mats Essemyr, utredare på TCO.
Linda Svensson Publicerad

Beräkningar från TCO visar att arbetslösa under en rad år har förlorat tusentals kronor varje månad i köpkraft, eftersom a-kasseersättningen inte hänger med vare sig pris- eller löneökningar. I vissa fall kan det till och med bli svårt att klara försörjningen.

Enligt TCO:s beräkningar har till exempel ensamstående arbetslösa utan barn 3 700 kronor mindre varje månad att röra sig med i 2014 års prisnivå, jämfört med 2001.

- Det betyder att de kompletterande systemen, omställningsavtal och inkomstförsäkring, får bära en större del av tryggheten. Det är ett system som är ohållbart, säger mats Essemyr.

Bara runt fyra procent av den heltidsarbetande befolkningen får 80 procent av sin tidigare inkomst från a-kassan om de blir arbetslösa. Det är de som tjänar max 18 700 kronor per månad.

Samtidigt har arbetslöshetsförsäkringen haft ett överskott i finansieringen, genom arbetsgivaravgifter och a-kassemedlemmarnas avgifter, under en rad år – mellan 2007 och 2014 med 93 miljarder kronor, enligt Mats Essemyr.

- Man kan säga att a-kassan är en väldigt dålig försäkring när man ser till hur mycket som betalas ut i förhållande till hur mycket som går in i försäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.