Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unga kvinnor far mest illa på jobbet

Allt fler unga kvinnor har svårt att sova på grund av jobbet och känner olust att gå till arbetet. Överlag upplever de att deras psykiska och fysiska arbetsmiljö har försämrats. Sömnproblem har också många andra, av alla sysselsatta var fjärde kvinna och var femte man.
Anita Täpp Publicerad

Det framgår av en ny arbetsmiljöundersökning från Arbetsmiljöverket med syfte att ta reda på hur syssselsatta själva upplever sin arbetsmiljö.

Enligt undersökningen upplever kvinnor mellan 16 och 29 år de största försämringarna jämfört med en likadan undersökning, från 2011. Förutom sömnproblem och en olustkänsla inför att gå till arbetsplatsen uppger också fler unga kvinnor att de har kroppliga besvär varje vecka efter jobbet. Att de är uttröttade i kroppen och att de arbetar framåtböjda och upprepar samma arbetsrörelser. Fler unga kvinnor utsätts nu också för trakasserier på grund av kön, jämfört med 2011.

- Utvecklingen är oroväckande. De unga är vår framtid och de måste ha en god arbetsmiljö för att hålla ett helt arbetsliv. Arbetsgivarna behöver arbeta kraftfullt för en förändring. Grunden är alltid ett bra förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Bernt Nilsson, tillförordnad generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

När det gäller alla sysselsatta, mellan 16 till 64 år, visar flera siffror i undersökningen att jobbet också påverkar oss när vi är lediga. Exempelvis har 27 procent av kvinnorna och 19 procent av männen varje vecka svårt att sova på grund av arbetet.

Nästan hälften uppger också att de har svårt att sluta tänka på jobbet när de är lediga medan ungefär en tredjedel har besvär som ont i nacke och axlar.

Fotnot:
Undersökningen, som gjorts av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket, gäller situationen under 2013. En likadan studie görs vartannat år. Cirka 13 000 sysselsatta personen mellan 16 och 64 år har deltagit i den aktuella undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält