Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drömjobbet - har inget med status att göra

Två av tre tycker att de hittat rätt i arbetslivet. Men färre än hälften skulle välja samma yrke igen. Och viktigast för att trivas är utvecklande arbetsuppgifter. Framför allt för yngre. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Sandra Lund Publicerad
Maja Kristin Nylander
"Att få möjligheten att arbeta med människor som vill må bra gör det till ett drömjobb", säger Ingrid Kylén, produktchef på Hagabadet i Göteborg. Maja Kristin Nylander

Enligt undersökningen, bland närmare tusen Unionenmedlemmar, svarar två av tre att de hittat rätt i arbetslivet. Fler äldre än yngre. Men få jobbar med det de drömde om som barn. Och endast fyra av tio skulle välja om samma yrke igen.

Viktigast för att ha kul på jobbet är utvecklande arbetsuppgifter. Men det är betydligt viktigare för yngre än för dem som är 55 år eller äldre.

– Ska man vara anställningsbar och anses som kompetent är det ett måste att fortsätta vara nyfiken. Det går inte att säga att man inte har lust längre eller att det var bättre förr. Det är bara att kavla upp ärmarna, säger beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter.

Hon säger också att det är viktigt att ledare förstår att personlig utveckling är viktigt. Framför allt för unga.

– Känner inte unga att de utvecklas, nästan från dag ett, vill de dra vidare.

Noll procent anser att status är viktigt. Trygghet är inte heller så viktigt och hamnar näst sist. Kvinnor och män går i gång på olika trivselfaktorer. För kvinnor är bra kollegor viktigast. Medan lönen går före för män. En bra chef skattas också högt av kvinnorna, 44 procent anser att det är viktigt. Men endast 20 procent av männen. Frihet däremot är viktigare för männen.

– Det där är i förändring. Jag ser att många kvinnor börjat tänka mer på sig själva som individer. Det är glädjande och utvecklande i sig att föra sin egen röst. Det måste man ju i många sammanhang i dag när många till exempel går från kollektiva löneförhandlingar till individuella, säger Nina Jansdotter.

Utifrån hennes erfarenhet, av att ha mött otaliga människor i och utanför arbetsmarknaden, är yrken med hög grad av flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheten att jobba på distans och där man blir sedd och känner sig delaktig ofta yrken där männi­skor trivs. 
       

Det här är viktigast för att trivas (de tillfrågade fick lista de tre viktigaste faktorerna). Allt i procent.

 Totalt  MänKvinnor
Utvecklande uppgifter585660
Bra arbetskamrater575063
Bra lön445137
Eget ansvar394039
Bra chef322044
Frihet253318
Stolthet över arbetet192216
Trygghet161715
Status000

 

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 811 medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok