Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drömjobbet - har inget med status att göra

Två av tre tycker att de hittat rätt i arbetslivet. Men färre än hälften skulle välja samma yrke igen. Och viktigast för att trivas är utvecklande arbetsuppgifter. Framför allt för yngre. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Sandra Lund Publicerad
Maja Kristin Nylander
"Att få möjligheten att arbeta med människor som vill må bra gör det till ett drömjobb", säger Ingrid Kylén, produktchef på Hagabadet i Göteborg. Maja Kristin Nylander

Enligt undersökningen, bland närmare tusen Unionenmedlemmar, svarar två av tre att de hittat rätt i arbetslivet. Fler äldre än yngre. Men få jobbar med det de drömde om som barn. Och endast fyra av tio skulle välja om samma yrke igen.

Viktigast för att ha kul på jobbet är utvecklande arbetsuppgifter. Men det är betydligt viktigare för yngre än för dem som är 55 år eller äldre.

– Ska man vara anställningsbar och anses som kompetent är det ett måste att fortsätta vara nyfiken. Det går inte att säga att man inte har lust längre eller att det var bättre förr. Det är bara att kavla upp ärmarna, säger beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter.

Hon säger också att det är viktigt att ledare förstår att personlig utveckling är viktigt. Framför allt för unga.

– Känner inte unga att de utvecklas, nästan från dag ett, vill de dra vidare.

Noll procent anser att status är viktigt. Trygghet är inte heller så viktigt och hamnar näst sist. Kvinnor och män går i gång på olika trivselfaktorer. För kvinnor är bra kollegor viktigast. Medan lönen går före för män. En bra chef skattas också högt av kvinnorna, 44 procent anser att det är viktigt. Men endast 20 procent av männen. Frihet däremot är viktigare för männen.

– Det där är i förändring. Jag ser att många kvinnor börjat tänka mer på sig själva som individer. Det är glädjande och utvecklande i sig att föra sin egen röst. Det måste man ju i många sammanhang i dag när många till exempel går från kollektiva löneförhandlingar till individuella, säger Nina Jansdotter.

Utifrån hennes erfarenhet, av att ha mött otaliga människor i och utanför arbetsmarknaden, är yrken med hög grad av flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheten att jobba på distans och där man blir sedd och känner sig delaktig ofta yrken där männi­skor trivs. 
       

Det här är viktigast för att trivas (de tillfrågade fick lista de tre viktigaste faktorerna). Allt i procent.

 Totalt  MänKvinnor
Utvecklande uppgifter585660
Bra arbetskamrater575063
Bra lön445137
Eget ansvar394039
Bra chef322044
Frihet253318
Stolthet över arbetet192216
Trygghet161715
Status000

 

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 811 medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.