Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fem företag åtalas för gruvolycka

Totalt 15 miljoner kronor i böter för fem olika företag. Det yrkar åklagaren nu på när åtal väcks efter dödsolyckan i LKAB:s gruva i Malmberget 2010, där far och son störtade 140 meter efter att en vajer släppt till den hisskorg de båda befann sig i.
Sandra Lund Publicerad
Carl-Johan Utsi/TT
Säkerheten brast i flera led när en pappa och hans son störtade med en hiss i LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Utöver LKAB åtalas också fyra olika underentreprenörer till gruvjätten:  NCC, JUC Värmeteknik, ConMine och Kurt Andersson Grävmaskin AB. Åtalet gäller arbetsmiljöbrott vållande till annans död, och åklagaren Stig Andersson vid åklagarkammaren i Östersund yrkar på tre miljoner kronor per företag. Ett rekordbelopp när det gäller arbetsmiljöbrott.

Det var för fyra år sedan som olyckan för en 52-årig man och hans 21-årige son inträffade. De var båda anställda av JUC Värmeteknik som i sin tur hyrt ut dem till ConMine för arbete med den nya huvudnivån i LKAB:s gruva i Malmberget. Ett arbete som i sin tur NCC var huvudentreprenör för.  Under arbetet med att inspektera ett schakt befann de sig båda i en hisskorg som hölls upp av en mobilkran. Plötsligt lossnade vajern som hisskorgen var fäst i. De båda männen störtade 140 meter till botten av schaktet och avled.

Enligt åtalet har arbetsmiljön brustit på flera håll. Hisskorgen och kranen var inte tillverkade för att lyfta personer. Och där kommer Kurt Andersson Grävmaskin AB in i bilden, då det var företaget som hyrde ut mobilkranen. Samordningen mellan de olika företagen var otillräcklig. Riskbedömning saknades. Bland annat.

Att det tagit lång tid från själva olyckan till att åtal väckts JO-anmäldes tidigare i år av mamman till den 21-årige mannen och före detta frun till hans pappa. Enligt åklagarkammaren har det främst berott på överbelastning och en komplicerad utredning som sträckte sig över lång tid, och med många olika företag inblandade.

Ingen individ står åtalad, då det enligt åklagaren inte går att hitta och bevisa att en eller flera enskilda burit ansvar för det som hände. Utan i stället att det brustit i flera led i flera olika bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält