Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Jämställt – men bara i styrelserna

Tack vare sin lag om könskvotering har Norge världens mest jämställda bolagsstyrelser, men längre än så sträcker sig inte jämställdheten. I ledningsgrupperna är det fortfarande männen som dominerar, skriver Metro.
Linnea Andersson Publicerad

För elva år sedan införde Norge kvoteringslagar för styrelserna i börsnoterade bolag. Når inte andelen kvinnor upp till minst 40 procent får bolagen näringsförbud. Till följd av den strikta lagen har vårt grannland i väst världens mest jämställda styrelser. Det visar den utvärdering av lagens effekter som forskare vid handelshögskolor i Norge och USA gjort.

Men kvinnornas intåg i styrelserummen har inte smittat av sig på resten av organisationerna. Chefspositionerna domineras fortfarande av män.

Minna Salminen, genusforskare vid Uppsala universitet, tror att det behövs fler insatser utöver könskvotering för att få till jämställda bolag.

- Om man tillsätter 40 procent kvinnor så kan det fortfarande vara männen som dominerar. Om man ser hur det brukar fungera i blandade grupper kan jag tänka mig att männen då ändå bestämmer 80 procent. Den manliga normen bryts inte då. En kvinnlig VD kan ha större frihet att bryta normer än kvinnor i styrelserna, säger hon till Metro.

En annan konsekvens var att flera bolag avnoterades från börsen eftersom de inte levde upp till lagens krav. De företag som blev kvar är därför de som varit mest villiga att jobba med jämställdhet.

Som Kollega skrivit tidigare har en rad europeiska länder valt att följa i Norges fotspår och infört kvoteringslagar de senaste åren.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.