Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab får ubåtsorder av försvaret

Försvarskoncernen Saab har fått en order värd 467 miljoner kronor på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generationens ubåt till det svenska försvaret.
Ola Rennstam Publicerad

FMV, Försvarets materielverk, som sköter inköpen av materiel till försvaret, har lagt en beställning till Saab på 467 miljoner kronor för att bolaget ska ta fram ett underlag för hur två nya ubåtar ska byggas samtidigt som ytterligare två av de nuvarande ubåtarna ska kraftigt moderniseras. Beställningen gäller för åren 2014-2015.

Saab och FMV har även undertecknat en avsiktsförklaring för perioden 2015–2024 avseende svenska försvarets undervattensförmåga. Detta avtal kan ge beställningar på cirka 11,2 miljarder kronor. Avsiktsförklaringen handlar i klartext om det faktiska bygget av de två nya ubåtarna och själva ombyggnaden av de två nuvarande.

Tillverkningen av de svenska ubåtarna sköts av Kockums som är dotterbolag till tyska Thyssen Krupp. Men efter att det skurit sig mellan FMV och den tyska varvskoncernen fick Saab i uppdrag att utvärdera om de kan bygga nästa generations ubåt. Regeringen stoppade kort därpå beställningarna av två nya ubåtar från Kockums.

Som Kollega tidigare berättat ledde detta till att Saab inledde förhandlingar med Thyssen Krupp om att ta över företagets anläggningar i Sverige. Saabs chef Håkan Buskhe räknar med att förhandlingarna ska vara klara i sommar.

Unionenklubben har tidigare ställt sig positiva till att Saab tar över den svenska ubåtstillverkningen.

– Som Unionenordförande känns det bra om de köper för då kommer all personal med. Vi har sagt länge att det måste komma till en lösning, personalen mår inte bra av att inte veta, sade Ingrid Holmberg, ordförande på Unionenklubben i Malmö, till Kollega i april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok