Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab får ubåtsorder av försvaret

Försvarskoncernen Saab har fått en order värd 467 miljoner kronor på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generationens ubåt till det svenska försvaret.
Ola Rennstam Publicerad

FMV, Försvarets materielverk, som sköter inköpen av materiel till försvaret, har lagt en beställning till Saab på 467 miljoner kronor för att bolaget ska ta fram ett underlag för hur två nya ubåtar ska byggas samtidigt som ytterligare två av de nuvarande ubåtarna ska kraftigt moderniseras. Beställningen gäller för åren 2014-2015.

Saab och FMV har även undertecknat en avsiktsförklaring för perioden 2015–2024 avseende svenska försvarets undervattensförmåga. Detta avtal kan ge beställningar på cirka 11,2 miljarder kronor. Avsiktsförklaringen handlar i klartext om det faktiska bygget av de två nya ubåtarna och själva ombyggnaden av de två nuvarande.

Tillverkningen av de svenska ubåtarna sköts av Kockums som är dotterbolag till tyska Thyssen Krupp. Men efter att det skurit sig mellan FMV och den tyska varvskoncernen fick Saab i uppdrag att utvärdera om de kan bygga nästa generations ubåt. Regeringen stoppade kort därpå beställningarna av två nya ubåtar från Kockums.

Som Kollega tidigare berättat ledde detta till att Saab inledde förhandlingar med Thyssen Krupp om att ta över företagets anläggningar i Sverige. Saabs chef Håkan Buskhe räknar med att förhandlingarna ska vara klara i sommar.

Unionenklubben har tidigare ställt sig positiva till att Saab tar över den svenska ubåtstillverkningen.

– Som Unionenordförande känns det bra om de köper för då kommer all personal med. Vi har sagt länge att det måste komma till en lösning, personalen mår inte bra av att inte veta, sade Ingrid Holmberg, ordförande på Unionenklubben i Malmö, till Kollega i april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård