Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Felaktigt uppsagd - får skadestånd

Ett företag i Norrbotten bröt mot turordningsreglerna när de sa upp en Unionenmedlem. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom där arbetsgivaren döms att betala närmare 150 000 kronor i skadestånd till mannen.
Ola Rennstam Publicerad

Hösten 2012 genomförde ett industriföretag i Överkalix en omorganisation. Den innebar bland annat att en då 61-årig Unionenmedlem, som varit anställd i företaget i 26 år, sades upp på grund av arbetsbrist. Unionen hävdade att uppsägningen stred mot turordningsreglerna och stämde arbetsgivaren i AD, Arbetsdomstolen.

Tvisten gällde dels om Unionenmedlemmen och en teamledare tillhört samma avtalsområde och dels om mannen haft tillräckliga kvalifikationer för teamledartjänsten.

Enligt arbetsgivaren är teamledartjänsten inte att betrakta som en tjänstemannabefattning eftersom 75 procent av arbetsuppgifterna är förlagda i produktion och därmed bör tjänsten gå under IF Metalls avtalsområde. Unionen däremot, anser att teamledarens huvudsakliga arbetsuppgifter är arbetsledande och att endast en mindre del utförs i produktionen. En lite ovanlig detalj i ärendet är att ordföranden för den lokala Metallklubben, som organiserar teamledaren, vittnade till förmån för Unionen i AD och bekräftade då uppgifterna om att teamledaren i huvudsak haft traditionella tjänstemannauppgifter.
Arbetsdomstolen delar den bedömningen och slår fast de båda männen därmed tillhörde Unionens avtalsområde och samma turordningskrets.

Domstolen underkänner också arbetsgivarens påståenden om att den uppsagde Unionenmedlemmen saknar tillräckliga kvalifikationer för att sköta teamledartjänsten. Arbetsdomstolen anser att företaget brutit mot turordningsreglerna i las och dömer bolaget att betala ett allmänt skadestånd på närmare 150 000 kronor till den uppsagde mannen.
Företaget och arbetsgivarorganisationen IKEM ska också betala Unionens rättegångskostnader på 224 664 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.