Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sms-hot orsak till strejken

Den direkt utlösande orsaken till att förhandlingarna mellan Norwegian och facket bröt samman och att en strejk inleddes i onsdags var ett sms som flygbolagets ledning skickade ut till personalen där den hotades med massuppsägningar om en strejk skulle bryta ut.
Anita Täpp Publicerad

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till konflikten att flygbolaget vill säga upp samtliga kabinanställda och i stället anställa dem i två bemanningsföretag som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det finns en risk för att flygbolagen sedan säljer dotterbolagen och personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.

Sedan förhandlingarna natten till i onsdags bröt samman var strejken ett faktum. Hittills har dock bara en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk.  Men enligt facket kan en strejk, som berör 1 300 Norwegiananställda komma att inledas när som helst med fem dagars varsel, senast den 26 maj.

Nu har det blivit känt att en direkt orsak till att förhandlingarna bröt samman var ett sms som arbetsgivaren mitt under pågående förhandling skickade ut till de anställda där de hotades med massuppsägningar om en strejk blev av. Enligt sms:et skulle strejken leda till att alla norska kabinbaser, förutom Gardemoen, avvecklas, jobben i Köpenhamn outsourcas till Proffice och de rabatterade personalbiljetterna avskaffas i tre år.

Men att det skulle vara ett hot tillbakavisas av ledningen. För Aftonbladet förklarar flygbolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson att sms:et innehöll ”ren information”.

De kabinanställda i Sverige har inte deltagit i förhandlingarna eftersom de redan flyttats över till bemanningsföretaget Proffice. Det sedan de strax före jul ställdes inför alternativen att gå över till Proffice eller bli av med jobbet, varpå en majoritet valde att skriva på för bemanningsföretaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.