Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Sms-hot orsak till strejken
Den direkt utlösande orsaken till att förhandlingarna mellan Norwegian och facket bröt samman och att en strejk inleddes i onsdags var ett sms som flygbolagets ledning skickade ut till personalen där den hotades med massuppsägningar om en strejk skulle bryta ut.
Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till konflikten att flygbolaget vill säga upp samtliga kabinanställda och i stället anställa dem i två bemanningsföretag som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det finns en risk för att flygbolagen sedan säljer dotterbolagen och personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.
Sedan förhandlingarna natten till i onsdags bröt samman var strejken ett faktum. Hittills har dock bara en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk. Men enligt facket kan en strejk, som berör 1 300 Norwegiananställda komma att inledas när som helst med fem dagars varsel, senast den 26 maj.
Nu har det blivit känt att en direkt orsak till att förhandlingarna bröt samman var ett sms som arbetsgivaren mitt under pågående förhandling skickade ut till de anställda där de hotades med massuppsägningar om en strejk blev av. Enligt sms:et skulle strejken leda till att alla norska kabinbaser, förutom Gardemoen, avvecklas, jobben i Köpenhamn outsourcas till Proffice och de rabatterade personalbiljetterna avskaffas i tre år.
Men att det skulle vara ett hot tillbakavisas av ledningen. För Aftonbladet förklarar flygbolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson att sms:et innehöll ”ren information”.
De kabinanställda i Sverige har inte deltagit i förhandlingarna eftersom de redan flyttats över till bemanningsföretaget Proffice. Det sedan de strax före jul ställdes inför alternativen att gå över till Proffice eller bli av med jobbet, varpå en majoritet valde att skriva på för bemanningsföretaget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
