Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska fallolyckorna minskas

Varje år halkar eller snubblar 5 000 svenskar på jobbet så illa att de blir sjukskrivna. I sommar ska Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser för att komma åt problemet.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Bananskal. En inte helt ovanlig orsak till ryggproblem och handledsbrott. Colourbox

Att snubbla på en sladd på kontoret kan verka som en bagatell jämfört med att till exempel ramla från en hög stege eller trappa. Men även dessa olyckor kan leda till skador som kräver sjukskrivning.

– Risken att halka eller snubbla finns inom alla branscher. Fallolyckor i kategorin ”på samma nivå” är en av våra vanligast anmälda olyckor, säger Ingegerd Glimberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Just därför ska nu Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser i hela landet där risken att halka är stor. Med start i juni och ända fram till september kan bland annat hotell- och restaurangbranschen, livsmedel- och detaljhandel men också metallindustrin råka ut för ett besök av verket.

Även på ett kontor där man mest sitter framför datorn kan medarbetare halka. Blöta skor eller ett regnvått paraply kan leda till en och annan otäck vurpa. Våta golv efter städning är en annan orsak till att många ramlar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Med lite tur kommer man undan med några blåmärken men vanligaste skadorna vid denna typ av fallolycka är frakturer på hand- och fotleder och underarmar och underben.

Nu hoppas Arbetsmiljöverket att deras inspektioner ska få arbetsgivare att uppmärksamma problemet med halkolyckor på jobbet. Åtgärderna är oftast både enkla och kostnadseffektiva menar Ingegerd Glimberg.

- Arbetsgivaren kan tillsammans med skyddsombuden bedöma riskerna.  Man kan snubbla på nystädade golv, kablar och sladdar eller fastna i emballage som ligger och skräpar på kontoret. Det är enkla grejer att åtgärda men det krävs lite ordning och reda och lite rutiner.

Men om det är så enkelt, varför görs det inte nu?

- Man kanske nonchalerar det och tänker att var och en får ta reda på sitt eget skräp tills en medarbetare halkar.

Så förhindrar ni halkolyckor på jobbet

  • Se över städrutinerna. Inga medarbetare ska behöva gå på nysvabbade golv.
  • Plocka undan kablar och sladdar och andra lösa föremål som man kan fastna i och ramla.
  • Använd skrapgaller och torkmattor så skor inte tar med vätan in. Tänk också hur blöta paraplyer förvaras.
  • Var noga med sandning och snöröjning utanför entréer.
  • Arbetsmiljöverkets hemsida under "aktuellt" finns en checklista på hur man kan minska riskerna för fallolyckor på jobbet.

 

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.