Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att snubbla på en sladd på kontoret kan verka som en bagatell jämfört med att till exempel ramla från en hög stege eller trappa. Men även dessa olyckor kan leda till skador som kräver sjukskrivning.
– Risken att halka eller snubbla finns inom alla branscher. Fallolyckor i kategorin ”på samma nivå” är en av våra vanligast anmälda olyckor, säger Ingegerd Glimberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Just därför ska nu Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser i hela landet där risken att halka är stor. Med start i juni och ända fram till september kan bland annat hotell- och restaurangbranschen, livsmedel- och detaljhandel men också metallindustrin råka ut för ett besök av verket.
Även på ett kontor där man mest sitter framför datorn kan medarbetare halka. Blöta skor eller ett regnvått paraply kan leda till en och annan otäck vurpa. Våta golv efter städning är en annan orsak till att många ramlar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Med lite tur kommer man undan med några blåmärken men vanligaste skadorna vid denna typ av fallolycka är frakturer på hand- och fotleder och underarmar och underben.
Nu hoppas Arbetsmiljöverket att deras inspektioner ska få arbetsgivare att uppmärksamma problemet med halkolyckor på jobbet. Åtgärderna är oftast både enkla och kostnadseffektiva menar Ingegerd Glimberg.
- Arbetsgivaren kan tillsammans med skyddsombuden bedöma riskerna. Man kan snubbla på nystädade golv, kablar och sladdar eller fastna i emballage som ligger och skräpar på kontoret. Det är enkla grejer att åtgärda men det krävs lite ordning och reda och lite rutiner.
Men om det är så enkelt, varför görs det inte nu?
- Man kanske nonchalerar det och tänker att var och en får ta reda på sitt eget skräp tills en medarbetare halkar.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
