Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska fallolyckorna minskas

Varje år halkar eller snubblar 5 000 svenskar på jobbet så illa att de blir sjukskrivna. I sommar ska Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser för att komma åt problemet.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Bananskal. En inte helt ovanlig orsak till ryggproblem och handledsbrott. Colourbox

Att snubbla på en sladd på kontoret kan verka som en bagatell jämfört med att till exempel ramla från en hög stege eller trappa. Men även dessa olyckor kan leda till skador som kräver sjukskrivning.

– Risken att halka eller snubbla finns inom alla branscher. Fallolyckor i kategorin ”på samma nivå” är en av våra vanligast anmälda olyckor, säger Ingegerd Glimberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Just därför ska nu Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser i hela landet där risken att halka är stor. Med start i juni och ända fram till september kan bland annat hotell- och restaurangbranschen, livsmedel- och detaljhandel men också metallindustrin råka ut för ett besök av verket.

Även på ett kontor där man mest sitter framför datorn kan medarbetare halka. Blöta skor eller ett regnvått paraply kan leda till en och annan otäck vurpa. Våta golv efter städning är en annan orsak till att många ramlar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Med lite tur kommer man undan med några blåmärken men vanligaste skadorna vid denna typ av fallolycka är frakturer på hand- och fotleder och underarmar och underben.

Nu hoppas Arbetsmiljöverket att deras inspektioner ska få arbetsgivare att uppmärksamma problemet med halkolyckor på jobbet. Åtgärderna är oftast både enkla och kostnadseffektiva menar Ingegerd Glimberg.

- Arbetsgivaren kan tillsammans med skyddsombuden bedöma riskerna.  Man kan snubbla på nystädade golv, kablar och sladdar eller fastna i emballage som ligger och skräpar på kontoret. Det är enkla grejer att åtgärda men det krävs lite ordning och reda och lite rutiner.

Men om det är så enkelt, varför görs det inte nu?

- Man kanske nonchalerar det och tänker att var och en får ta reda på sitt eget skräp tills en medarbetare halkar.

Så förhindrar ni halkolyckor på jobbet

  • Se över städrutinerna. Inga medarbetare ska behöva gå på nysvabbade golv.
  • Plocka undan kablar och sladdar och andra lösa föremål som man kan fastna i och ramla.
  • Använd skrapgaller och torkmattor så skor inte tar med vätan in. Tänk också hur blöta paraplyer förvaras.
  • Var noga med sandning och snöröjning utanför entréer.
  • Arbetsmiljöverkets hemsida under "aktuellt" finns en checklista på hur man kan minska riskerna för fallolyckor på jobbet.

 

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.