Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska fallolyckorna minskas

Varje år halkar eller snubblar 5 000 svenskar på jobbet så illa att de blir sjukskrivna. I sommar ska Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser för att komma åt problemet.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Bananskal. En inte helt ovanlig orsak till ryggproblem och handledsbrott. Colourbox

Att snubbla på en sladd på kontoret kan verka som en bagatell jämfört med att till exempel ramla från en hög stege eller trappa. Men även dessa olyckor kan leda till skador som kräver sjukskrivning.

– Risken att halka eller snubbla finns inom alla branscher. Fallolyckor i kategorin ”på samma nivå” är en av våra vanligast anmälda olyckor, säger Ingegerd Glimberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Just därför ska nu Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser i hela landet där risken att halka är stor. Med start i juni och ända fram till september kan bland annat hotell- och restaurangbranschen, livsmedel- och detaljhandel men också metallindustrin råka ut för ett besök av verket.

Även på ett kontor där man mest sitter framför datorn kan medarbetare halka. Blöta skor eller ett regnvått paraply kan leda till en och annan otäck vurpa. Våta golv efter städning är en annan orsak till att många ramlar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Med lite tur kommer man undan med några blåmärken men vanligaste skadorna vid denna typ av fallolycka är frakturer på hand- och fotleder och underarmar och underben.

Nu hoppas Arbetsmiljöverket att deras inspektioner ska få arbetsgivare att uppmärksamma problemet med halkolyckor på jobbet. Åtgärderna är oftast både enkla och kostnadseffektiva menar Ingegerd Glimberg.

- Arbetsgivaren kan tillsammans med skyddsombuden bedöma riskerna.  Man kan snubbla på nystädade golv, kablar och sladdar eller fastna i emballage som ligger och skräpar på kontoret. Det är enkla grejer att åtgärda men det krävs lite ordning och reda och lite rutiner.

Men om det är så enkelt, varför görs det inte nu?

- Man kanske nonchalerar det och tänker att var och en får ta reda på sitt eget skräp tills en medarbetare halkar.

Så förhindrar ni halkolyckor på jobbet

  • Se över städrutinerna. Inga medarbetare ska behöva gå på nysvabbade golv.
  • Plocka undan kablar och sladdar och andra lösa föremål som man kan fastna i och ramla.
  • Använd skrapgaller och torkmattor så skor inte tar med vätan in. Tänk också hur blöta paraplyer förvaras.
  • Var noga med sandning och snöröjning utanför entréer.
  • Arbetsmiljöverkets hemsida under "aktuellt" finns en checklista på hur man kan minska riskerna för fallolyckor på jobbet.

 

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält