Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Strejk på Norwegian

Strejk utbröt bland Norwegians kabinpersonal under natten till onsdagen. Men just nu är omfattningen minimal – endast en person är uttagen i konflikt. Redan på söndag kan passagerare drabbas då ytterligare 1 000 av bolagets kabinanställda i Norge och Danmark kan tas ut.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Varfjell/NTB/TT
Ett Norwegian-plan på Oslo Flyghamn Gardemoen. Fredrik Varfjell/NTB/TT

Natten till onsdagen bröt förhandlingarna mellan Norwegian och kabinpersonalens fackförbund Parat samman. Strejken på den norska flygjätten är därmed ett faktum.

Att endast en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk beror på en teknisk finess; genom att inleda konflikten med en person kan facket utvidga konflikten efter ytterligare fyra dagars varseltid.
Facket har 1 001 medlemmar i Norge och 228 medlemmar i Danmark och vill ta ut dem i strejk samtidigt, trots att reglerna för till exempel varseltid ser olika ut i de båda länderna.

Om parterna inte når en överenskommelse kan en utvidgad strejk bryta ut tidigast på söndag den 11 maj och merparten av Norwegians flygningar i Skandinavien riskerar då att bli stående på marken. Flygbolaget själva anger att långa flyglinjer från Skandinavien till USA eller Asien ska gå normalt, liksom avgångar som bemannas med annan personal än dansk eller norsk.

Bakgrunden till konflikten är att flygbolaget sagt upp samtliga kabinanställda och i stället anställt dem i två bemanningsföretag, som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det bara är ett första steg och att det finns risk för att flygbolaget ska sälja dotterbolagen. Personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.

Enligt Parat har Norwegian svarat med att varsla om permitteringar av både piloter och kabinpersonal om strejken blir av. Flygbolaget tillbakavisar dock fackets kritik om att uppdelningen görs för att försämra arbetsvillkoren. Ingen av de kabinanställda kommer att mista sina rättigheter, enligt bolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson.

Strax före jul gav Norwegian sin svenska kabinpersonal två alternativ: gå över till bemanningsföretaget Proffice Aviation eller bli av med jobbet. Majoriteten av de 52 kabinanställda valde att skriva på för Proffice.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.