Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Ex-vd tillbaka med sänkt lön

Per Östman fick gå ner rejält i lön när han blev ”omplacerad” till en annan tjänst i företaget. Han är inte bitter för det. Tvärtom är han exalterad över den vändning hans karriär har tagit efter att han var vd på Adecco.
Johanna Rovira Publicerad
TT
TT

För fjärde året i rad kommer en ganska oerfaren person att få chansen att vara semestervikarie för Adeccos vd med en månadslön på 100 000 kronor. Många har känt sig manade, drygt 5 000 sökte jobbet, men rekryteringsprocessen var rigorös och kostade nog betydligt mer än själva månadslönen.

De sökande fick göra flera tester, videointervjuer, telefonintervjuer, djupintervjuer och slutligen fick åtta kandidater spela rollspel och göra ytterligare tester inför en jury en hel dag innan den nya vd:n kunde koras.

- Jag var med under finalen och tror ärligt inte att jag skulle haft en chans i den uttagningsprocess de har i dag, säger Per Östman, som i dag är kontorschef på dotterbolaget Ajilon consultants.

Per Östman var den nybakade civilingenjören som blev Adeccos första vd-vikarie, för tre år sedan. När han klev in som verkställande direktör var den ordinarie på semester och det fanns ingen tydlig plan på vad han skulle göra som vd.

- Jag trodde att jobbet skulle vara mer av marknadsförings-kampanj, men det var precis tvärtom. Jag fick helt fria tyglar och så här i efterhand kan jag tänka att det var rätt skrämmande, men också rätt imponerande att de vågade. Det man gör i vd-stolen har större verkan än man tror.

Per Östman höll dock fingrarna i schack och gjorde ingenting riktigt radikalt under sin vd-period. Men han snappade upp en idé och ömmade för den lite extra. Det var den idén som sedermera resulterade i dotterbolaget han numera jobbar på. Ett bolag som erbjuder seniora IT-konsulter och ingenjörstjänster.

- Det var en fantastisk möjlighet att få vara med och starta upp det här bolaget för snart två år sedan, säger Per Östman, som sade upp sig från sitt dåvarande jobb för att återvända till Adecco.

Fast lönen blev inte lika hög den andra vändan.

- Jag har två rekord. Jag är den Linköpingsstudent som fått bäst lön direkt efter examen och samtidigt den som har rekordet för sämsta löneförhandling någonsin. Det är nog inte många som gått ner så mycket i lön som jag, säger Per Östman.

Förra årets vd-vikarie på Adecco var Anton Spinnars. I dag jobbar han som konsultchef på företagets Helsingborgskontor parallellt med studierna inför sin kandidatexamen vid Lunds universitet i vår.

Egentligen läste Anton Spinnars ekonomiprogrammet med inriktning mot revision och marknadsföring, men efter sin vd-erfarenhet tänkte han om och lade om sin utbildningsplan en aning. Att vara chef gav mersmak så nu har han fokuserat på organisation och ledarskap i sina studier. Och när annonsen om konsultchefstjänsten dök upp i mars var han snabb på att visa sitt intresse.

Med vd-erfarenhet i sitt cv förutom tre år som reseledare och resesäljare var det kanske inte så mycket för rekryterarna att orda om. Även han fick gå ner i lön på sin nya tjänst.

- Lönen är inte riktigt lika hög, men jag ska inte klaga. Det är inte många studenter som har chansen att ha ett så bra jobb vid sidan av eller att kunna gå direkt till efter examen, säger Anton Spinnars.

Sommarvikarier som vd:ar

2011 - Per Östman

2012 - Emma Ljungmark

2013 - Anton Spinnars

2014 - Amanda Stehn

Adecco

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.