Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vi lever allt längre och andelen pensionärer i samhället väntas fortsätta öka. I mars i år presenterade Pensionsgruppen sin utredning där man föreslår att den övre pensionsåldern höjs till 69 år, och för ett par år sedan chockade statsministern många när han talade om en pensionsålder på 75 år. Samtidigt ökar stressen och den psykosociala ohälsan i arbetslivet.
Hur ska man orka med ett ännu längre arbetsliv? Det frågade vi regeringspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna samt oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Allt fler jobbar med otrygga anställningar i olika former av visstidsanställningar och bemanning. Flera studier har visat att otrygga anställningar leder till stress. Sverige riskerar för närvarande stämning i EU-domstolen på grund av möjligheten att stapla visstider på varandra. Vi frågade partierna: Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos en och samma arbetsgivare?
År 2008 lades Arbetslivsinstitutet ned. Antalet forskare på området har sedan dess minskat med en tredjedel, anslagen har stramats åt med flera hundra miljoner kronor och forskningen splittrats på en stor mängd institutioner. Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka särskilda satsningar vill ni göra?
Här är partiernas svar.
MODERATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Allmän visstidsanställning och vikariat har en tidsgräns om två år under en femårsperiod vardera. De flesta omfattas idag ett starkt skydd mot missbruk i LAS regler om visstidsanställning i form av tidsgränser och krav på så kallade objektiva skäl. Vi ser i nuläget ingen anledning att ändra på denna ordning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Arbetsmiljöforskningen finns idag inom ett stort antal olika discipliner och vid många olika lärosäten. Regeringen anser att arbetsmiljö är ett viktigt forskningsområde och har därför ökat anslagen till forskningsrådet Forte som stödjer forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte fördelar bland annat pengar till forskning på arbetsmiljö. Regeringen har också utvidgat Arbetsmiljöverkets arbete med informations- och kunskapsspridning för att den kunskap som finns i forskningen ska komma arbetsmarknaden till nytta."
FOLKPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Sverige är ett av de länder med störst skillnad i trygghet för visstidsanställda och fast anställda. Detta är problematiskt då många avstår från att lämna en fast anställning. Vi vill skapa större trygghet i rörelsen; att fler ska våga byta jobb, utbilda sig och byta yrke också mitt i livet."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"För att få en ökad medvetenhet om arbetsmiljö måste vi bli bättre på att sprida den kunskap som finns. Därför har vi gett detta i uppdrag till Arbetsmiljöverket. Den svenska forskningen kring frågor som rör vård, hälsa och åldrande är oerhört viktiga, men lika viktigt är också att vi får ta del av ny internationell forskning. Allt bör inte göras av oss själva. Det viktiga är att de som arbetar med arbetsmiljö i praktiken nås av kunskapen."
CENTERPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Centerpartiet anser att det är viktigt att arbetsmarknaden är flexibel. Vi vill inte att EU eller någon annan aktör ska begränsa visstidsanställningarna ytterligare."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Centerpartiet anser att arbetslivsforskning är viktigt, men att den kommer för få till del idag. Centerpartiet har varit pådrivande för ett nationellt centrum för arbetsmiljöforskning som nu börjar ta form. Denna funktion ska bidra till att arbetslivsforskningen förmedlas ut i samhället och kommer till nytta vid beslutsfattande och praktiskt arbetsmiljöarbete."
KRISTDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"I dag kan man vara visstidsanställd i två år under en femårsperiod. Vi föreslår inga förändringar eftersom visstidsanställningar är en vanlig väg till just en tillsvidareanställning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"De resurser som tilldelats Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Forte) ersätter den roll som Arbetslivsinstitutet tidigare spelat. Medlen bidrar till förutsättningar att bedriva en bred arbetslivsforskning. Bland särskilda satsningar kan nämnas uppdraget att öka kunskapen om samband mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Sen vill jag att man lägger fokus på konsekvenserna med dagens uppkopplade arbetsliv där vi ständigt förväntas vara nåbara, gränsen mellan arbete och fritid är väldigt vag idag."
SOCIALDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Två års sammanlagd anställning hos en arbetsgivare inom en period av 5 år ska leda till en visstidsanställning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi föreslår arbetslivsforskningen samlas i ett nationellt centrum där arbetslivets forskningsbehov kan formuleras och där kunskaper om pågående forskning finns samlad."
MILJÖPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Har man varit tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i tre år under en femårsperiod menar vi att det ska ge rätt till en tillsvidareanställning. Det ger arbetsgivaren goda möjligheter att ta in vikarier, tillfälligt utöka arbetsstyrkan eller pröva anställda som man känner sig osäker på."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Miljöpartiet ser allvarligt på att Alliansregeringen har dragit ner på forskningsinsatserna på arbetsmiljöområdet. Vi vill på sikt att det ekonomiska stödet till arbetslivsforskningen ska återföras till den nivå som gällde innan Arbetslivsinstitutet avvecklades. Vi ser särskilt behov av forskningsinsatser inom arbetsmiljöaspekten av det nya arbetslivet, där gränserna mellan arbete och fritid blir allt mer flytande."
VÄNSTERPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Vi vill sätta ett samlat tak på två år under en femårsperiod för tidsbegränsade anställningar hos en och samma arbetsgivare. I dag räknas ju tidsgränser för olika former av tillfälliga anställningar var för sig vilket gör det möjligt att stapla olika anställningsformer på varandra."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi vill stärka arbetslivsforskningen och samla på ett sätt som motsvarar tidigare Arbetslivsinstitutet. Vi har i dagsläget inte öronmärkt några särskilda pengar för detta i vår skuggbudget."
SVERIGEDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Vi ser just nu över denna fråga och följer noga tvisten mellan regeringen och EU-kommissionen på detta område."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi förespråkar inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö. För detta ändamål har vi avsatt 75 miljoner kronor årligen i vår budget. Detta då vi anser det viktigt att inte bara se till att arbetsmiljölagarna efterlevs, utan att vi även förstår orsakerna till brister i arbetsmiljön samt dess konsekvenser."
Kollega
brev@kollega.se
@Tidn_Kollega
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren kommer att presenteras, ämne för ämne, under de kommande veckorna. Först ut är frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv.
Kollega/Novus
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.