kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Starkare tillväxt – svagare sysselsättning

De närmaste två åren ser ljusa ut för svensk ekonomi. Det spår såväl Unionens ekonomer som förbundets stora klubbar. När det gäller sysselsättningen ser det däremot mörkare ut.
Sandra Lund Publicerad

I dag, tisdag, presenterade Unionen sin konjunkturrapport för 2014. Förbundet spår att tillväxten landar på 2,7 procent i år, vilket man trodde även för ett år sedan. För 2015 bedömer Unionen att tillväxten blir 2,9 procent.

Den ekonomiska utvecklingen förutsätter enligt förbundet två saker: Att penningpolitiken (det vill säga framför allt Riksbanken och reporäntan) sköts väl. Och att Krimkrisen inte sprider sig. Framför allt beror framtiden på hur Ryssland kommer att spela med sin energiexport (olja och gas) och hur detta påverkar flera svenska företag som är, etablerade, eller vill in, i området.

När det gäller sysselsättning konstaterar man i rapporten att den visserligen ökade med en procent under förra året. Men trots det är arbetslösheten fortsatt hög och kommer, enligt rapporten, vara så även nästa år. Och fler fastnar också i långtidsarbetslöshet. Under de senaste sju åren har de genomsnittliga arbetslöshetstiderna ökat varje år.

- Det här är en bild av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Det tar också för lång tid innan människor hamnar i insatser, säger Unionens chefsekonom Gösta Karlsson.

I rapporten finns också ett diagram som visar på en tydlig växelverkan mellan BNP och antal ärenden som medlemmar vänder sig till förbundet med. När BNP stiger vänder sig allt färre till facket med frågor om turordning eller liknande.

- Det är ett fascinerande samspel mellan BNP-utvecklingen och antal ärenden. Vilket  framför allt bör ses som en tidig indikation på att något är på gång, säger Gösta Karlsson.

Det är inte enbart förbundets ekonomers egna beräkningar och tolkningar av befintlig statistik som ligger till grund för rapporten. Även de största klubbarna, i åtta olika branscher, deltar. Och de klubbar som svarat vittnar om förväntningar på en stigande efterfrågan under våren och sommaren.

Precis som förbundet har även klubbarna lägre förväntningar på sysselsättningen. Man tror att den sjunker för både arbetare och tjänstemän. Och man ser heller inga tecken på investeringar i kompetens. En bransch sticker dock ut. Inom personaltjänster, bemanning, callcenter och konsulter tror man att sysselsättning stiger under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn. 

Läs även