Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starkare tillväxt – svagare sysselsättning

De närmaste två åren ser ljusa ut för svensk ekonomi. Det spår såväl Unionens ekonomer som förbundets stora klubbar. När det gäller sysselsättningen ser det däremot mörkare ut.
Sandra Lund Publicerad

I dag, tisdag, presenterade Unionen sin konjunkturrapport för 2014. Förbundet spår att tillväxten landar på 2,7 procent i år, vilket man trodde även för ett år sedan. För 2015 bedömer Unionen att tillväxten blir 2,9 procent.

Den ekonomiska utvecklingen förutsätter enligt förbundet två saker: Att penningpolitiken (det vill säga framför allt Riksbanken och reporäntan) sköts väl. Och att Krimkrisen inte sprider sig. Framför allt beror framtiden på hur Ryssland kommer att spela med sin energiexport (olja och gas) och hur detta påverkar flera svenska företag som är, etablerade, eller vill in, i området.

När det gäller sysselsättning konstaterar man i rapporten att den visserligen ökade med en procent under förra året. Men trots det är arbetslösheten fortsatt hög och kommer, enligt rapporten, vara så även nästa år. Och fler fastnar också i långtidsarbetslöshet. Under de senaste sju åren har de genomsnittliga arbetslöshetstiderna ökat varje år.

- Det här är en bild av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Det tar också för lång tid innan människor hamnar i insatser, säger Unionens chefsekonom Gösta Karlsson.

I rapporten finns också ett diagram som visar på en tydlig växelverkan mellan BNP och antal ärenden som medlemmar vänder sig till förbundet med. När BNP stiger vänder sig allt färre till facket med frågor om turordning eller liknande.

- Det är ett fascinerande samspel mellan BNP-utvecklingen och antal ärenden. Vilket  framför allt bör ses som en tidig indikation på att något är på gång, säger Gösta Karlsson.

Det är inte enbart förbundets ekonomers egna beräkningar och tolkningar av befintlig statistik som ligger till grund för rapporten. Även de största klubbarna, i åtta olika branscher, deltar. Och de klubbar som svarat vittnar om förväntningar på en stigande efterfrågan under våren och sommaren.

Precis som förbundet har även klubbarna lägre förväntningar på sysselsättningen. Man tror att den sjunker för både arbetare och tjänstemän. Och man ser heller inga tecken på investeringar i kompetens. En bransch sticker dock ut. Inom personaltjänster, bemanning, callcenter och konsulter tror man att sysselsättning stiger under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.