Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

De likgiltiga och slöa är inga SIF-människor

Publicerad

"De likgiltiga och slöa är inga SIF-människor"

Krigsåren satte sin prägel på SIF:s agitation. 1942 kom en liten pamflett med en starkt moraliserande ton, anfäktad av tidens rasläror.

SIF:s propaganda och broschyrer under krigsåren tog främst upp dyrtiden och vikten av att organisera sig.
När "bomberna" krevera är det för sent. En förutseende industritjänsteman söker skydd i god tid genom medlemskap i SIF, stod det i helsidesannonser i Industritjänstemannen. På bilden rusar de mot skyddsrummet med SIF:s logga. Undan flygbomber med texten Arbetslöshet och Lönesänkning.
1942 kom den lilla pamfletten "Likgiltiga människor och energiska":
"De likgiltiga vårdslösar sitt eget och andras. De hoppas på slumpen och låter utvecklingen löpa sig förbi. De är slöa och saknar den vakna blicken. Men inte nog med detta de förfaller gradvis, andra observerar det, men själva märker de inget. Att själva göra en insats orkar de inte. De duger inte till samverkan, de är ej SIF-människor."
De energiska är däremot SIF-människor och utmärks av andra egenskaper: De "bevakar sina intressen, är förutseende och verklighetsbetonade. De har glimten i ögat och griper tillfället. Man känner igen dem på det goda intryck de gör. De arbetar hårt, endast det bästa är dem gott nog". Pamfletten tycks inte ha väckt debatt, i alla fall inte i Industritjänstemannen.
På SIF:s riksstämma samma år togs ett uttalande riktat till broderfolken i Norden. Stöduttalandet är försiktigt, det talas om svåra prövningar och i hälsningen uttalas en fast tro att Nordens folk inom en snar framtid åter ska kunna samarbeta i fred och frihet. Inga ockupationsmakter eller krigförande länder nämns.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 2000

1942 hade SIF 22 500 medlemmar och ett kansli med tre anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.