"De likgiltiga och slöa är inga SIF-människor"
Krigsåren satte sin prägel på SIF:s agitation. 1942 kom en liten pamflett med en starkt moraliserande ton, anfäktad av tidens rasläror.
SIF:s propaganda och broschyrer under krigsåren tog främst upp dyrtiden och vikten av att organisera sig.
När "bomberna" krevera är det för sent. En förutseende industritjänsteman söker skydd i god tid genom medlemskap i SIF, stod det i helsidesannonser i Industritjänstemannen. På bilden rusar de mot skyddsrummet med SIF:s logga. Undan flygbomber med texten Arbetslöshet och Lönesänkning.
1942 kom den lilla pamfletten "Likgiltiga människor och energiska":
"De likgiltiga vårdslösar sitt eget och andras. De hoppas på slumpen och låter utvecklingen löpa sig förbi. De är slöa och saknar den vakna blicken. Men inte nog med detta de förfaller gradvis, andra observerar det, men själva märker de inget. Att själva göra en insats orkar de inte. De duger inte till samverkan, de är ej SIF-människor."
De energiska är däremot SIF-människor och utmärks av andra egenskaper: De "bevakar sina intressen, är förutseende och verklighetsbetonade. De har glimten i ögat och griper tillfället. Man känner igen dem på det goda intryck de gör. De arbetar hårt, endast det bästa är dem gott nog". Pamfletten tycks inte ha väckt debatt, i alla fall inte i Industritjänstemannen.
På SIF:s riksstämma samma år togs ett uttalande riktat till broderfolken i Norden. Stöduttalandet är försiktigt, det talas om svåra prövningar och i hälsningen uttalas en fast tro att Nordens folk inom en snar framtid åter ska kunna samarbeta i fred och frihet. Inga ockupationsmakter eller krigförande länder nämns.
TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 2000
1942 hade SIF 22 500 medlemmar och ett kansli med tre anställda.