Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjukas ersättningar halkar efter

Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport.
Lina Björk Publicerad

Tanken med socialförsäkringar är att de ska trygga din försörjning när du inte kan arbeta, exempelvis vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst, men så har inte varit fallet de senaste 20 åren visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Socialförsäkringsnivåerna har inte följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, då ersättningarna frös eller sänktes för att åstadkomma besparingar och öka viljan att arbeta. 2010 hade nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen 20 till 64 år en inkomst som översteg taket i sjukförsäkringen, alltså som inte skulle blir kompenserade fullt ut. Jämfört med 1992, då 14 procent av männen och två procent av kvinnorna översteg taket.

- Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten.

Vårdbidraget och barnbidraget har i stort sätt följt pris- och löneutvecklingen. Även bostadsbidraget har höjts ett antal gånger. Däremot har inkomstgränsen för att få ut ett maximalt bostadsbidrag inte ändrats sedan 1996.
-Att tak- och grundbelopp i socialförsäkringen ligger fast under en lång period kan leda till ökade inkomstskillnader och att de personer som har svag förankring till arbetsmarknaden får en låg ekonomisk standard.

De offentliga försäkringarna täcker en allt mindre del av inkomstbortfallet vid sjukdom, arbetsskada eller föräldraledighet. De kompletterande försäkringarna har därför fått en allt större betydelse, men de är inte tillgängliga för alla.

- Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, säger Iida Häkkinen Skans.

Fakta

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och granskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.