Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjukas ersättningar halkar efter

Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport.
Lina Björk Publicerad

Tanken med socialförsäkringar är att de ska trygga din försörjning när du inte kan arbeta, exempelvis vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst, men så har inte varit fallet de senaste 20 åren visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Socialförsäkringsnivåerna har inte följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, då ersättningarna frös eller sänktes för att åstadkomma besparingar och öka viljan att arbeta. 2010 hade nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen 20 till 64 år en inkomst som översteg taket i sjukförsäkringen, alltså som inte skulle blir kompenserade fullt ut. Jämfört med 1992, då 14 procent av männen och två procent av kvinnorna översteg taket.

- Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten.

Vårdbidraget och barnbidraget har i stort sätt följt pris- och löneutvecklingen. Även bostadsbidraget har höjts ett antal gånger. Däremot har inkomstgränsen för att få ut ett maximalt bostadsbidrag inte ändrats sedan 1996.
-Att tak- och grundbelopp i socialförsäkringen ligger fast under en lång period kan leda till ökade inkomstskillnader och att de personer som har svag förankring till arbetsmarknaden får en låg ekonomisk standard.

De offentliga försäkringarna täcker en allt mindre del av inkomstbortfallet vid sjukdom, arbetsskada eller föräldraledighet. De kompletterande försäkringarna har därför fått en allt större betydelse, men de är inte tillgängliga för alla.

- Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, säger Iida Häkkinen Skans.

Fakta

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och granskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.