Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Autoliv Electronics lägger ner i Motala

Autoliv Electronics flyttar hela sin produktion från Motala till Vårgårda, det meddelade företagsledningen de anställda under gårdagen.
- Många är i chocktillstånd just nu, säger Unionenklubbens ordförande Benny Johansson.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Nilsson / TT
Motalabron. Johan Nilsson / TT

Flytten 25 mil bort gäller samtliga 173 tjänster, såväl tjänstemän som kollektivanställda och alla kommer att erbjudas jobb i Vårgårda. Benny Johansson säger att beslutet är svårt att förstå eftersom de ökat vinsten under förra året.

- Medlemmarna är chockade i och med att vi har gjort ett väldigt bra resultat det gångna året, vi har dubblat vår avsättning, alla siffror är positiva och det här är tacken.

I nuläget vet man varken hur villkoren kommer se ut eller hur många som kommer att tacka ja till att flytta med men enligt Benny Johansson har många redan börjat se sig om efter nya jobb, bland annat i Linköping. Något som Autoliv Electronics borde oroa sig för.

- Det finns stora risker med det här eftersom vi har spetskompetens här som inte finns i Vårgårda, enligt oss. Det kommer bli svårt om folk inte flyttar med, säger Benny Johansson.

Än är inte mbl-förhandlingarna avslutade men Benny Johansson tror att det blir svårt att ändra på principbeslutet. Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet på mars.

Fakta

Autoliv Electronics AB i Motala tillverkar olika typer av elektronikprodukter för fordonsindustrin till exempel styrenheter för krockkuddar, sensorsatelliter s.k. Remote Sensing Units (RSU)för främst sidokrockkuddar samt fasta mobiltelefoner för person- och lastbilar.

Autoliv Sverige AB i Vårgårda utvecklar och producerar airbagar av typen frontal, sido, pass och sidogradiner. Andra delen av fabriken utvecklar och producerar whiplashskydd, pedestrianskydd, integrerade barnstolar och bälteslås.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård