Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Högutbildade fastnar i lågkvalificerade jobb

Antalet högutbildade svenskar har ökat snabbt de senaste åren. Men de kvalificerade jobben ökar inte i samma takt. Hälften av de högutbildade fastnar också i lågkvalificerade jobb, visar en studie.
Anita Täpp Publicerad

Att så många nu ser till att bli högutbildade – enligt TT har Sverige fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år – är inte konstigt i en tid med hög arbetslöshet menar Michael Thålin, professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

- För politikerna är det lockande att satsa på utbildning när det är ont om jobb, och utbildning har ju många värden både för individerna och samhället i stort.

En nackdel med att de kvalificerade jobben inte ökat i takt med antalet högutbildade är att många av dessa då tar jobb som annars kunde ha gått till dem som har det allra tuffast på arbetsmarknaden, som unga utan utbildning och nyanlända utrikesfödda.

En annan baksida är att de högutbildade i och med det får jobb där de inte har möjlighet att använda sin fulla potential.

- De får också lägre avkastning på sin utbildning, alltså på den tid de lagt ned och andra insatser de gjort, lönemässigt, säger Michael Tåhlin.

Sannolikt hoppas många högutbildade, som tar ett lägre kvalificerat jobb, att det ändå ska bli en språngbräda mot ett jobb som bättre passar deras kvalifikationer. Men så blir det, enligt forskningen, inte för fler än ungefär hälften.

- En stor undersökning vi har gjort visade att ungefär hälften av de överutbildade personerna var kvar på mindre kvalificerade jobb efter tio år. Så för många blir det alltså ett ganska varaktigt tillstånd, säger Michael Tåhlin.

Vad borde göras?

- Man borde nog ännu mer än i dag försöka styra om så att fler utbildar sig till yrken där det saknas arbetskraft, som yrkesutbildning på lägre högskolenivå, som industriarbeten och byggnadsarbeten, där det finns stora möjligheteter att få bra jobb i dag. Men det är svårt, inte minst därför att de yrkeslinjerna har dålig status i dag. Eftersom det handlar om attityder som finns både hos dem som ska utbilda sig och i samhället i stort så är det oerhört svårt att ändra på det, säger Michael Tåhlin.

- Man kan notera att exempelvis Socialdemokraterna som skulle kunna vara ett parti som driver frågor om arbetaryrkenas status har valt att inte göra det. Det behöver ju inte vara Socialdemokraternas fel men också i det partiet, som ändå är arbetarrörelsens kärna, verkar det vara ett större tryck på att minska antalet arbetare än att höja statusen på arbetaryrkena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.