Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

"Har aldrig anmält vab"

Tvåbarnspappan Carl-Michael Bergman har aldrig anmält vab, men vobbar ofta. Barn i 12-årsåldern är absolut för små för att vara ensamma hemma när de är sjuka, tycker trebarnspappan Peter Bergström men trebarnsmamman Helena Johansson har ibland låtit sina barn vara hemma själva, om de varit förkylda eller lite hängiga.
Petra Rendik Publicerad

Carl-Michael Bergman, två barn, 10 och 12 år gamla. Vd, Stockholm:
-
Att kontakta Försäkringskassan när barnen är sjuka finns inte på min radar. För en tid sedan var killarna lite krassliga och jag kände att de behövde mig hemma. Så jag var det. När barnen hade somnat, jobbade jag ikapp. Det är ofta så jag gör, jobbar kvällar och nätter om jag varit hemma på dagen. Ska tilläggas att jag är ensamstående förälder på heltid.

- Med dagens teknik kan man sköta mycket av arbetet hemifrån. Jag vet inte riktigt var gränsen går mellan arbete och vara hemma med sjukt barn, det är därför jag aldrig anmält vab.

- Visst kan jag låta barnen vara hemma ensamma, det är tillståndet som får avgöra. De är självständiga och har inga problem med att softa själva men vid illamående eller hög feber vill jag vara där och ta hand om killarna. Sjuka barn behöver lite närhet och kärlek, det är nog den bästa medicinen. Då spelar det ingen roll om du är 11 eller 12 år gammal.

Peter Bergström, tre barn 12, 18 och 20 år. Systemutvecklare och it-konsult. Skellefteå:
- Jag tycker att barn i 12-årsåldern är absolut för små att vara hemma själva när de är sjuka. En vuxen måste finnas där för att få i barnen mat och dryck. Min 12-åring får inte vara ensam hemma om hon är sjuk. Mina äldsta barn fick börja med det från 14–15 års ålder vid lättare förkylning. Men jag har inte velat lämna dem ensamma vid hög feber eller magsjuka.

- Som tur är bor mormor och farmor nära så de har kunnat ställa upp eller så har min fru och jag gått omlott när barnen varit sjuka. Ibland har jag jobbat hemma. Jag vet att det går vabba äldre barn men trott att det har krävts allvarlig sjukdom eller sjukhusvistelse.

Helena Johansson, tre barn 4, 7 och 15 år. Logistikchef, Stockholm:
- Min äldsta har varit ensam hemma från det att hon varit 10-12 år gammal om hon har varit lite förkyld eller hängig. Det har alltid varit okej för henne, hon ville till och med vara hemma själv redan när hon var ännu yngre. Men ofta har jag kommit hem tidigare från jobbet de dagarna eller så har jag jobbat hemma.

- Mina barn har inte varit sjuka så mycket som tur är, det värsta har väl varit kräksjuka. Då vill jag att en vuxen ska vara hemma och det gäller nog fortfarande fast hon nästan är 15 år.

Carola Davidsson, tre barn 12, 13 och 15 år. Försäljare på Systembolaget, Kalmar:
- Barnen har inte varit sjuka så mycket när de är så här stora men visst har det hänt. Då har vi fått lösa det på lite olika sätt. Jag har inte möjlighet att arbeta hemifrån så mormor eller någon annan har fått rycka in eller så har barnen fått vara hemma själva.

- Men jag skulle ha svårt att låta dem vara själva hemma vid magsjuka eller väldigt hög feber. De gånger som jag har ansökt om tillfällig föräldrapenning för barn över 12 är när jag har varit hos läkaren med något av barnen. En halv arbetsdag kan försvinna. Jag har fått ett intyg från läkaren och då har det aldrig varit några problem att få ersättning.

Kollegas undersökning:

975 personer har svarat på frågor som handlar om hur man löst livspusslet när barn i åldern 12-18 år blivit sjuka.

21 procent av de tillfrågade har hemmavarande barn som är under 18 år.

61 procent av dem har låtit barnen vara ensamma hemma när de varit sjuka.

37 procent har jobbat eller vobbat.

10 procent har tagit ut semester.

2 procent har sjukanmält sig själva för att vara hemma med barnen.

De vanligaste sjukdomarna som barnen haft är förkylning (66 procent), hög feber (34 procent), influensa (29 procent) och magsjuka (17 procent).

45 procent skulle vilja att det fanns möjlighet att vabba även äldre barn.

34 procent tycker att det går bra att jobba hemma när barnen är sjuka.

30 procent är nöjda som reglerna är nu.

Kollega / Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Carina Jonsson sjukersättning som är svår att leva på
Carina Jonsson beviljades 25 procents sjukersättning efter en överklagan. Helst skulle hon vilja ha full ersättning, men Försäkringskassan anser att hon kan jobba eftersom hon bedriver en kennel tillsammans med sin familj. Foto: Emelie Asplund

I 20 år hade Carina Jonsson sjukersättning (tidigare kallat förtidspension). Orsaken till det heter fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom som orsakar långvarig smärta och ömhet. Hon beskriver det själv som att ha en influensa som inte går över. 

Hon orkar inte mycket, men det som fått upp henne på morgonen är de finska lapphundar hon och hennes man fött upp i sin Kennel. Någon timme per dag sköter hon om kullarna, som oftast är två per år. 

Men under pandemiåret fick de flera. En anonym tipsare uppmärksammade Försäkringskassan på detta, vilket ledde till att Carina Jonssons sjukersättning drogs in. 

Myndigheten ansåg att hon tjänade bra med pengar på sin kennel och orkade mer än hon berättat. 

– Jag gjorde inte mycket i kenneln, min man och dotter hjälpte till och fodervärdar fanns i närheten. Men jag stod på alla papper, så notan blev indragen sjukersättning och 178 000 kronor i återbetalning. Det var fruktansvärt, jag kunde inte förstå att det var sant. 

När chocken lagt sig bestämde sig Carina Jonsson för att överklaga beslutet. Hon fick rätt till en ersättning på 25 procent. 

Men pengarna – drygt 2 200 kronor i månaden – ser hon inte röken av. Allt går direkt tillbaka till Försäkringskassan. För skulden på nära 200 000 kronor blev hon inte av med. 

Den tar åtta år och fyra månader att betala av. 

I dag försöker hon hanka sig fram på pengarna som kenneln genererar, men i slutändan är det hennes man som står för räkningar, lån och mat. 

– Vi kan inte unna oss någonting, inte gå på bio eller gå ut och äta. Skulle något gå sönder kan vi inte reparera det. Det finns ingen marginal. Helst vill jag ha full sjukersättning men hundarna är mitt liv. Utan dem skulle jag vara död, säger hon. 


ISF: En tredjedel har låg ekonomisk standard 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. Enligt SCB:s mått räknas du ha det om du har en disponibel inkomst under 14 600 kronor per månad. 

Orsakerna till att inkomstskyddet har försvagats är flera. 

Svårt att leva på sjukersättning enligt ISF
Foto: Anna Sigvardsson

– Det ställs högre krav för att få ersättning i dag. Det innebär att många hinner stå utan arbete länge innan de får rätt till sjukersättning, säger Cecilia Oldertz, en av rapportförfattarna på ISF. 

Enligt reglerna baseras sjukersättningen på genomsnittet av de tre högsta inkomsterna, av de senaste fem till åtta åren (beroende på ålder). 

– Har man haft a-kassa, sjukpenning, eller inga inkomster blir ersättningen väldigt låg. 

De personer som har allra lägst ekonomisk standard är personer som bor ensamma eller som är ensamstående föräldrar. 

Sedan 2005 har antalet personer med sjukersättning mer än halverats, från 540 500 till 223 700 personer. Den största orsaken till det är reformen av försäkringen 2008 som innebar att kraven för att få ersättning skärptes och den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort. 

Även sjukersättningens värde har urholkats över tid. Den följer prisutvecklingen, alltså vad varor och tjänster kostar, i stället för löneutvecklingen. 

– Det betyder att sjukersättningen inte som tidigare fungerar som ett inkomstskydd för personer med nedsatt arbetsförmåga, säger Cecilia Oldertz. 

 

Efter att räkningarna är betalda – Eva väljer bort mat

Eva Riheim i Linköping har full sjukersättning sedan 2008 på grund av Sjögrens sjukdom, som orsakar muskelvärk och extrem trötthet. Efter skatt får hon ut ungefär 15 700 kronor. Då har Kronofogden tagit sitt. 

– Jag fick en utmätning efter en skilsmässa och då blev det tufft att betala räkningarna. Jag betalar fortfarande av den skulden, säger hon. 

Eva Riheim

Eva Riheim hör till dem som kvalade in för sjukersättning 2008 trots att reglerna blev tuffare. Tusenlapparna ska räcka till hyra, hemförsäkring, mediciner, internet och telefon. När alla räkningar är betalda finns en mindre summa kvar till mat. 

– Jag väljer bort mat. Det fattas kanske 3 500 kronor varje månad. Jag vill inte ha mer än jag behöver, men jag vill hålla näsan ovanför vattenytan och det gör jag inte nu, säger hon. 

Eva Riheim ifrågasätter svårigheterna med att få sin sjukersättning godkänd och den summan som betalas ut. 

– Som människa har du inget värde om du inte är frisk. Försäkringskassan krymper min värld genom att betala ut en ersättning som inte går att leva på. Personer kan vara produktiva för samhället även om de är sjuka, bara det finns utrymme för det, säger hon. 

 

ISF: Sjukersättningen ska gå att leva på

ISF pekar på en rad åtgärder som behöver genomföras för att sjukersättningen ska återfå sitt värde. Bland annat hur övergången från sjukpenning till sjukersättning ska bli smidigare. 

– Skillnader mellan de två regelverken behöver minskas för att inte skapa onödiga hinder. Det är olyckligt om ersättningen en person får inte motsvarar den situation personen befinner sig i, säger Cecilia Oldertz. 

Om sjukersättningen ska gå att leva på föreslår ISF också att försäkringen ska följa den ekonomiska utvecklingen. Konstruktionen av inkomstskyddet behöver ses över, liksom vilken indexeringsmodell som ska användas. 

Vad är sjukersättning?

En långsiktig ersättning från Försäkringskassan för personer vars arbetsförmåga bedöms vara varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller skada. 

Hette före 2003 förtidspension eller sjukpension och låg i pensionssystemet. 

För att beviljas ersättningen finns tre kriterier: 

Ålderskrav: Du måste ha fyllt 19 år. (Före 30 kallas det formellt aktivitetsersättning.)  

Permanent nedsättning: Din arbetsförmåga måste vara nedsatt för all överskådlig framtid. Alla medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser ska vara helt uttömda.

Hela arbetsmarknaden: Din arbetsförmåga ska vara nedsatt i förhållande till alla typer av jobb på hela arbetsmarknaden, vilket även inkluderar anpassade arbeten med lönebidrag. 

Källa: Försäkringskassan