Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

"Har aldrig anmält vab"

Tvåbarnspappan Carl-Michael Bergman har aldrig anmält vab, men vobbar ofta. Barn i 12-årsåldern är absolut för små för att vara ensamma hemma när de är sjuka, tycker trebarnspappan Peter Bergström men trebarnsmamman Helena Johansson har ibland låtit sina barn vara hemma själva, om de varit förkylda eller lite hängiga.
Petra Rendik Publicerad

Carl-Michael Bergman, två barn, 10 och 12 år gamla. Vd, Stockholm:
-
Att kontakta Försäkringskassan när barnen är sjuka finns inte på min radar. För en tid sedan var killarna lite krassliga och jag kände att de behövde mig hemma. Så jag var det. När barnen hade somnat, jobbade jag ikapp. Det är ofta så jag gör, jobbar kvällar och nätter om jag varit hemma på dagen. Ska tilläggas att jag är ensamstående förälder på heltid.

- Med dagens teknik kan man sköta mycket av arbetet hemifrån. Jag vet inte riktigt var gränsen går mellan arbete och vara hemma med sjukt barn, det är därför jag aldrig anmält vab.

- Visst kan jag låta barnen vara hemma ensamma, det är tillståndet som får avgöra. De är självständiga och har inga problem med att softa själva men vid illamående eller hög feber vill jag vara där och ta hand om killarna. Sjuka barn behöver lite närhet och kärlek, det är nog den bästa medicinen. Då spelar det ingen roll om du är 11 eller 12 år gammal.

Peter Bergström, tre barn 12, 18 och 20 år. Systemutvecklare och it-konsult. Skellefteå:
- Jag tycker att barn i 12-årsåldern är absolut för små att vara hemma själva när de är sjuka. En vuxen måste finnas där för att få i barnen mat och dryck. Min 12-åring får inte vara ensam hemma om hon är sjuk. Mina äldsta barn fick börja med det från 14–15 års ålder vid lättare förkylning. Men jag har inte velat lämna dem ensamma vid hög feber eller magsjuka.

- Som tur är bor mormor och farmor nära så de har kunnat ställa upp eller så har min fru och jag gått omlott när barnen varit sjuka. Ibland har jag jobbat hemma. Jag vet att det går vabba äldre barn men trott att det har krävts allvarlig sjukdom eller sjukhusvistelse.

Helena Johansson, tre barn 4, 7 och 15 år. Logistikchef, Stockholm:
- Min äldsta har varit ensam hemma från det att hon varit 10-12 år gammal om hon har varit lite förkyld eller hängig. Det har alltid varit okej för henne, hon ville till och med vara hemma själv redan när hon var ännu yngre. Men ofta har jag kommit hem tidigare från jobbet de dagarna eller så har jag jobbat hemma.

- Mina barn har inte varit sjuka så mycket som tur är, det värsta har väl varit kräksjuka. Då vill jag att en vuxen ska vara hemma och det gäller nog fortfarande fast hon nästan är 15 år.

Carola Davidsson, tre barn 12, 13 och 15 år. Försäljare på Systembolaget, Kalmar:
- Barnen har inte varit sjuka så mycket när de är så här stora men visst har det hänt. Då har vi fått lösa det på lite olika sätt. Jag har inte möjlighet att arbeta hemifrån så mormor eller någon annan har fått rycka in eller så har barnen fått vara hemma själva.

- Men jag skulle ha svårt att låta dem vara själva hemma vid magsjuka eller väldigt hög feber. De gånger som jag har ansökt om tillfällig föräldrapenning för barn över 12 är när jag har varit hos läkaren med något av barnen. En halv arbetsdag kan försvinna. Jag har fått ett intyg från läkaren och då har det aldrig varit några problem att få ersättning.

Kollegas undersökning:

975 personer har svarat på frågor som handlar om hur man löst livspusslet när barn i åldern 12-18 år blivit sjuka.

21 procent av de tillfrågade har hemmavarande barn som är under 18 år.

61 procent av dem har låtit barnen vara ensamma hemma när de varit sjuka.

37 procent har jobbat eller vobbat.

10 procent har tagit ut semester.

2 procent har sjukanmält sig själva för att vara hemma med barnen.

De vanligaste sjukdomarna som barnen haft är förkylning (66 procent), hög feber (34 procent), influensa (29 procent) och magsjuka (17 procent).

45 procent skulle vilja att det fanns möjlighet att vabba även äldre barn.

34 procent tycker att det går bra att jobba hemma när barnen är sjuka.

30 procent är nöjda som reglerna är nu.

Kollega / Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.