Till en början tyckte teknikerna det var bra att arbetsgivaren installerade gps-utrustning i deras tjänstebilar. Nu skulle de slippa skriva reseräkningar. Men snart stod det klart att arbetsgivaren sett andra fördelar, som att man nu kunde detaljstudera hur teknikerna körde.
Flera av teknikerna blev inkallade till en ekonomiansvarig som undrade varför de inte kört raka vägen från en punkt till en annan, när de gjort en avstickare från motorvägen för att gå på toa eller äta lunch.
Eftersom syftet med kontrollen var att arbetsgivaren ville spara pengar genom att bekosta mindre bensin blev teknikerna också utsatta för räfs och rättarting när de kört fel, som att de missat en skylt och kört några kilometer extra.
Teknikerna kände sig övervakade och kränkta av det som hände, och vände sig till Unionen för att få hjälp med att få bort gps:en. Det var dock inte möjligt eftersom den var installerad i bilarna som var arbetsgivarens egendom.
Däremot hade man kunnat få det prövat om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot PUL (Personuppgiftslagen) när man frågade ut de anställda om vad de gjort när de kört lite längre. Men sedan arbetsgivaren påstod att man aldrig gjort det och man insett att ord skulle stå mot ord i en rättegång beslöt teknikerna att inte gå till domstol.
Anklagad för stöld
När en arbetsgivare riskerade att få betala skadestånd därför att man sagt upp en chef på ett felaktigt sätt hävdade företagets ledning att mannen hade stulit dokument som var företagets egendom från datorn.
Eftersom både mannen och Unionen insåg att det skulle bli väldigt svårt att motbevisa arbetsgivaren beslöt medlemmen att inte gå vidare med saken, varför arbetsgivaren också slapp betala något skadestånd.
Kollade kreditkortet
En dag vid fikat fick en kvinna höra hur hennes chef berättade om en kollega som varit ute och rest på semestern och vilka städer hon besökt. När kvinnan undrade hur chefen visste det berättade chefen att han bara kollat hur hon använt det företagskort som alla anställda hade, och också fick använda privat.
Sedan kvinnan upprörts över chefens agerande och också oroats över att hon själv kunde bli granskad och omtalad på samma vis vände hon sig till Unionen för att ta reda på om det är tillåtet att agera som chefen gjorde.
Svaret blev att man som anställd inte har något integritetsskydd mot en chef i det här sammanhanget. Däremot bryter det mot banksekretessen vilket man då skulle kunna driva till en domstol. Kvinnan sade upp sitt företagskort och ordnade med ett privat kreditkort i stället.
