Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blev övervakningen möjlig

Smartphones och elfte september. Det är starka orsaker till att vi så lätt kan bli övervakade i dag, enligt Per Ström, en av landets främsta experter på it-säkerhet.
Anita Täpp Publicerad 28 februari 2014, kl 09:54

Per Ström har skrivit flera böcker i ämnet och har också suttit i regeringens IT-råd.

Varför ska man bry sig om all registrering?
– Även om man inte gör något olagligt så har nog de flesta av oss ändå delar av vårt privatliv som vi vill behålla för oss själva av skäl som är högst relevanta och måste respekteras. Och även om det kanske inte är så stor risk för att det som registreras kommer ut så finns den ändå.

Vem har intresse av att utnyttja det?
– Det kan exempelvis vara företag som vill rikta sin annonsering, arbetsgivare som vill kartlägga sina anställda, bedragare och utpressare, en svartsjuk partner liksom polisen, Säpo och NSA.

Hur blev det ett problem?
– Ett avgörande steg togs när internet slog igenom 1995, nästa togs efter elfte september 2001. Då förändrades samhällsklimatet så att många tidigare fördämningar brast och man beslöt vidta långtgående åtgärder för att undanröja nästa attentat. Det öppnade upp för sådant som tidigare ansetts vara kränkande och politiskt omöjligt, inte bara i USA. Samhällsklimatet låg också till grund för att vi fick datalagsdirektivet i EU.

– Sedan har alla smartphones bidragit eftersom vi har vårt privatliv i dem. Och nu blir allt mer uppkopplat, som de elektroniska elmätarna som ger nya möjligheter att granska vårt privatliv eftersom elförbrukningen exempelvis går upp när vi går upp på morgonen och sätter på kaffekokare och andra apparater.

Vem installerar spionprogram?
– Det finns exempel på att man kan göra det som någon slags hobby, som när några finska ton­årskillar installerade det hos några tjejer som de då kunde se klä av sig i sovrummet. Sedan finns ju hela skalan av tänkbara spioner, från svartsjuka partners till NSA.

Blir du förvånad över alla möjligheter?
– I några av Snowdenavslöjandena har jag blivit det, även om jag redan har insett att det bara blir värre. Nyligen avslöjades att den som är intressant för NSA kan få en avlyssningsutrustning installerad i sin beställda dator under frakten. Och jag tror att vi snart kommer få se ett avslöjande om att det finns inbyggda övervakningskretsar i alla möjliga apparater. Alltså att mobil- och datortillverkare samarbetar med NSA och medvetet har byggt in hårdvara för att underlätta övervakning så att man exempelvis kan avlyssna en mobil även om den är avstängd.

Kan man gå under jorden i dag?
– Det kan man absolut göra rent principiellt men det skulle vara extremt svårt i verkligheten. För då kan man varken ha en dator eller mobil och måste kommunicera med andra direkt eller genom att skicka brev. Man skulle inte heller kunna åka kommunalt och måste låta bli bilen, utom möjligtvis på lands­bygden. Och de flesta jobb vore ju uteslutna, så det skulle nog bli en väldigt konstig tillvaro.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)