Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SPP ger företagen kontanta pengar

Publicerad

SPP ger företagen kontanta pengar

En del av överskottet inom försäkringsbolaget SPP kommer att betalas ut kontant till arbetsgivarna under våren.
Företagen kommer också att få relativt fria händer med resten av de 75 miljarder kronorna.

Enligt beslutet i SPP-styrelsen ska företagen i bästa fall kunna få besked i april om de nya reglerna för utbetalning av SPP:s överskott. Så snart reglerna godkänts av Konkurrensverket ska företagen få ut 5 procent av de avsatta pengarna.
Dessutom ska de få ersättning för alla sina utlägg efter den 30 juni 1998 för avtalspensioner och inlösen av så kallade PRI-utfästelser.
Det som sedan återstår av pengarna ska kunna användas inte bara till pensioner inom SPP. Nu ska företagen kunna betala liv- och sjukförsäkringspremier i valfritt försäkringsbolag.
De företag som kommer överens med sina fackklubbar om att låta en del av personalen pensioneras i förtid (avtalspension), kan få dessa kostnader täckta och dessutom få ut lika mycket pengar kontant – som en bonus. Dessa kontantbelopp får uppgå till 15 procent av de pengar som öronmärkts för företaget.
SIF:s Gunilla Dahmm anser inte att SPP-styrelsens fackliga representanter har backat.
- Nej. Vi var tvungna att ändra reglerna för att få dem godkända av Konkurrensverket.
Men ni har släppt kravet att pengarna ska gå enbart till pensioner?
- Nja. Huvudsyftet är fortfarande att förstärka tjänstemännens pensionsskydd. Jag gör ingen distinkt avgränsning mellan pensionspremier och andra försäkringspremier. Att användningsområdet utökas innebär också att tjänstemännen kan få mer.
Det blir svårt att kontrollera vad pengarna används till, enligt Björn Nilsson, som handlagt denna fråga på SPP.
- Klubbarna kommer att ha kontroll, eftersom de ska godkänna om pengar används till annat än de ordinarie ITP-premierna. Dessutom får SPP ha tydliga regler.
Är du nöjd?
- Jag hade önskat att en större del av pengarna skulle bli föremål för lokala förhandlingar, så att klubbarna hade fått mer inflytande, säger Gunilla Dahmm.

DAG BREMBERG © siftidningen 2000  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.