Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Marit Paulsen enda kända EU-parlamentarikern

I dag har även Junilistan lanserat sin lista på kandidater till EU-valet i maj. Den första opinionsmätningen presenterades också i veckan. Men var tredje svensk känner fortfarande inte till EU-valet och tre av fyra har inte en aning om vilka de nuvarande parlamentarikerna är.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
EU-parlamentet TT

Den EU-parlamentariker de flesta känner till är Marit Paulsen, som än en gång toppar Folkpartiets kandidatlista. Sju procent av de tillfrågade i en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen kände till henne.

Men tre fjärdedelar av svenskarna kan inte nämna en enda svensk EU-parlamentariker, visar undersökningen. Många som gissade namngav fel personer, som EU-kommissionären Cecilia Malmström, förre EU-kommissionären Margot Wallström och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Sverige har generellt en hög röstvilja, när det gäller riksdagsval. När det kommer till EU är intresset klart svalare. Vid det förra EU-valet för fem år sedan var det bara 45,5 procent av svenskarna som alls iddes ta sig till valurnorna, och det var ändå en ökning från det föregående valet på 37,8 procent. För årets val har regeringen uttalat som mål att minst 50 procent ska rösta. Enligt Sifo ser resultatet för närvarande inte ut att hamna över 40 procent, medan Novus undersökning visar på ett ökat valdeltagande, med 55 procent. Skulle Novus siffror peka rätt innebär det att Sverige går emot trenden i EU.

– Vi har ju sett att i hela EU har det varit ett sjunkande valdeltagande ända sedan vi började ha direkta val till Europaparlamentet 1979, säger statsvetaren Linda Berg, föreståndare för Centrum för Europaforskning, till Ekot.

Röstviljan ser också olika ut mellan partierna. Var tredje sverigedemokrat säger till exempel att de bestämt sig för att inte rösta i EU-valet, medan bara var tionde folkpartist, vänsterpartist och kristdemokrat har samma avoga inställning. Även många centerpartister och vänsterpartister svarar att de ”antagligen inte” kommer att rösta i valet.

Tjänstemän visar generellt ett större intresse för EU-valet än arbetare och fler män än kvinnor säger sig känna till valet. Men det är siffror från innan partierna dragit igång sina EU-valskampanjer.

Sverige har 20 mandat i EU-parlamentet. Den senaste femårsperioden har Socialdemokraterna suttit på sex av mandaten, Moderaterna fyra, Folkpartiet tre, Miljöpartiet två, Piratpartiet två, Centern, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ett mandat vardera.

Enligt den opinionsundersökning som Novus genomförde på uppdrag av Ekot tidigare i veckan skulle 2009 års EU-valsraket Piratpartiet mista sina två mandat, med 1,3 procent av rösterna – att jämföra med sju procent i förra valet. Även Kristdemokraterna skulle bli utan representation i EU-parlamentet.

Junilistan, som överraskade med att ta tre mandat i förrförra EU-valet, 2004, men som inte suttit i parlamentet den senaste perioden, satsar på en comeback i år med en tvärpolitisk, EU-kritisk lista på nio kandidater som presenteras den 17 februari.

I år kandiderar Junilistan med en socialdemokrat (Jörgen Appelgren) på första plats, en folkpartist (Camilla Lindberg) på andra och tidigare Timbro-medarbetaren Philip Lerulf på tredje plats.

Ett parti som hoppas på att bli årets raket, men som inte fått plats i parlamentet tidigare, är Feministiskt initiativ som toppar sin EU-lista med den romska människorättsaktivisten Soraya Post. I ett Europa där extremhögern och främlingsfientligheten breder ut sig och romer fått en extra utsatt situation innebär det en tydlig profilering.

Sverigedemokraterna skulle, trots den utbredda oviljan att delta i EU-valet, lyckas få ett mandat, enligt Novus. Socialdemokraterna skulle enligt undersökningen fortsätta som största parti i EU-valet med 27 procent – vilket ändå är långt under vad partiet får i undersökningarna inför riksdagsvalet.

- Vår stora utmaning är att det är en väldigt stor andel av dem som väljer att gå och rösta i riksdagsvalet och väljer att rösta på oss, inte riktigt ser vad deras röst gör för skillnad i EU-valet, säger partisekreterare Carin Jämtin till Ekot.

EU-valet 2014

Partiernas topp fem kandidater inför EU-valet:


Socialdemokraterna:

  1. Marita Ulvskog
  2. Olle Ludvigsson
  3. Jytte Guteland
  4. Jens Nilsson
  5. Anna Hedh


Moderaterna:

  1. Gunnar Hökmark
  2. Christofer Fjellner
  3. Anna Maria Corazza Bildt
  4. Carl-Oskar Bohlin
  5. Cecilie Tenfjord-Toftby


Folkpartiet:

  1. Marit Paulsen
  2. Cecilia Wikström
  3. Jasenko Selimovic
  4. Tina Acketoft
  5. Erik Scheller


Miljöpartiet:

  1. Isabella Lövin
  2. Peter Eriksson
  3. Bodil Ceballos
  4. Max Andersson
  5. Linnéa Engström


Piratpartiet:

  1. Christian Engström
  2. Amelia Andersdotter
  3. Anna Troberg
  4. Gustav Nipe
  5. Mattias Bjärnemalm


Vänsterpartiet:

  1. Malin Björk
  2. Mikael Gustafsson
  3. Liselott Olsson
  4. Linda Snecker
  5. Dror Feiler


Centerpartiet:

  1. Kent Johansson
  2. Kristina Yngwe
  3. Fredrick Federley
  4. Hanna Wagenius
  5. Staffan Nilsson


Kristdemokraterna:

  1. Lars Adaktusson
  2. Ebba Busch Thor
  3. Michael Anefur
  4. Désirée Pethrus
  5. Anders Sällström


Feministiskt initiativ:

  1. Soraya Post
  2. Margaret Gärding
  3. Stina Svensson
  4. Lars Einar Engström
  5. Maria Borgström


Junilistan:

  1. Jörgen Appelgren
  2. Camilla Lindberg
  3. Philip Lerulf

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen