Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Man måste vara mer cynisk än jag var"

Full av entusiasm började Niklas på det nya jobbet. Men snart kände han att han blivit lurad att ta ett arbete som var omöjligt att utföra. Nu vill han berätta vad som hände för att inte fler ska hamna i samma situation.
- Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var, säger Niklas som nu går arbetslös.
Anita Täpp Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Niklas uppdrag var att sälja ställverk till elbolag. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För drygt ett år sedan var Niklas ännu anställd som key account manager på ett elbolag i Västernorrland. Han trivdes bra men efter fem år på samma arbete tog han ändå chansen att göra något nytt när tillfället dök upp.

En av elbolagets leverantörer, ett stort multinationellt företag, sökte en key account manager med uppgift att sälja ställverk till elbolagen från ett lokalkontor i Västernorrland. Efter flera anställningsintervjuer med vd:n och en marknadschef i utlandet fick Niklas jobbet.

- Vid anställningsintervjuerna gav mig vd:n en förtroendeingivande bild av företaget och dess möjligheter på marknaden och jag fick uppfattningen att det var en stark aktör i sin bransch. När jag ställde frågor om min introduktion fick jag tilll svar att jag skulle få en fullgod introduktion i produkter och system, berättar han.

Eftersom Niklas gärna ville ställa några frågor till sin företrädare bad han om dennes telefonnummer men fick då veta att man inte ville lämna ut det. När Niklas dessutom fick höra att företrädaren slutat därför att han ville ha en tjänst med personalansvar lät han saken bero.

Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var.

Den 1 februari i fjol började Niklas sin nya anställning som inleddes med ett par veckor på företagets svenska huvudkontor på en ort i Mellansverige. Första dagen var han med på ett möte där han fick lite information om bolagets projekt och ekonomi. Men resten av sin introduktion fick han i princip sköta själv.

- Som key account manager har man hand om företagets viktigaste kunder och då förväntade jag mig naturligvis också att få bra information om de produkter jag skulle sälja och en bra infasning i tjänsten i övrigt.

- Men i stället fick jag försöka lära mig om bolagets komplicerade produkter genom att titta i några övergripande broschyrer som en kollega gav mig. Sedan fick jag också en knapphändig beskrivning av bolagets affärssystem av samma kollega, som samtidigt hade fullt upp med att svara på frågor från företagets kundkontakter via telefonen.

- På det här viset skulle jag alltså lära mig min nya befattning i ett multinationellt företag. När jag läst broschyrerna och fått en viss uppfattning om vilka produkter företagets sålde skulle jag börja jobba med affärskontakterna.

Det som sedan hände var att Niklas snart upptäckte att hans jobb var omöjligt att utföra. För att kunna lägga anbud när elbolagen handlade upp ställverk måste han ha stöd av en fungerande projektavdelning. Där hjälps ett team, bestående av olika slags tekniker och andra experter, åt med att ta fram underlag för anbud och sedan också se till att man klarar att leverera det kunden har beställt.

Snart gjorde Niklas ”den chockartade upptäckten” att bolaget saknade en komplett och fungerande projektavdelning.

Då förstod jag att jag hade blivit lurad.

Sedan han studerat bolagets affärssystem upptäckte han också att företaget hade beslutat att inte delta i ungefär 95 procent av alla möjliga projekt som registrerats under föregående år. De resterande 5 procenten hade man till en stor del tappat. Och detta var en trend sedan minst två år tillbaka.

När han sedan också upptäckte att han inte hade någon möjlighet  att ro hem dessa mindre projekt, eftersom bolagets priser låg tio till femton procent över konkurrenterna och företagsledningen förklarade att man ändå inte tänkte sänka priserna, förstod han att loppet var kört. Snart insåg han också att hans företrädare bara suttit en kort tid på posten.

- Då förstod jag att jag hade blivit lurad. Att jag hade blivit anställd i ett bolag där jag inte hade någon möjlighet att marknadsföra eller sälja några produkter eller anläggningar.

Sedan Niklas försökt göra något åt situationen genom att påtala att priserna måste anpassas till den lokala marknaden om man skulle kunna ta hem några projekt, och blivit både ifrågasatt och ignorerad, funderade han på att säga upp sig.

- Men eftersom jag hade mitt lokalkontor i Västernorrland där arbetstillfällen är en bristvara valde jag ändå att fortsätta. Samtidigt upplevde jag hur jag och mina kollegor var helt uppgivna eftersom vi visste att oavsett hur hårt vi jobbade så skulle vi aldrig kunna ta hem några affärer, eftersom priserna inte skulle accepteras.

I september förra året fick de anställda information om att den svenska ledningen hade inlett förhandlingar med facket inför en neddragning av personalen. Och några veckor senare blev Niklas och ett tiotal av hans kollegor uppsagda medan många andra valde att säga upp sig själva.

...tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa.

Själv hamnade han i en svår situation. Eftersom han inte varit anställd länge skulle han bara få en månads uppsägning. Med hjälp av en av Unionens ombudsmän fick han ändå tre månader, till den sista januari i år. Nu går han arbetslös med stor oro inför framtiden. Och känner sig väldigt lurad.

- Jag har hus och försörjningsansvar och jag måste försöka hitta ett jobb här eftersom jag har mitt barn här. Samtidigt är Västernorrland ett av de sämsta länen att söka jobb i. Så nu sitter jag i ett jäkla dilemma. Och tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa, det är en katastrof.

Nu hoppas han kunna varna så att inte fler hamnar i samma situation som han gjort.

- Jag vill att Unionens medlemmar ska öppna ögonen för hur anställningar kan gå till och vad man kan förvänta sig av en arbetsgivare. För om man inte är lite cynisk och försöker vända på alla stenar innan man lämnar en trygg position så kan det innebära att gör samma misstag som jag gjort.

Fotnot: Niklas heter egentligen något annat

Tänk på:

Niklas råd till dig som byter tjänst:

  • Ta alltid en kontakt med företrädare oavsett vad arbetsgivaren säger. Sök via LinkedIn och Facebook om så behövs
  • Kräv en detaljerad arbetsbeskrivning
  • Ta ekonomiska uppgifter via Soliditet eller liknande på alla arbetsgivare oavsett storlek
  • Om möjligt – försök att få tjänstledigt för att få prova en ny tjänst
  • Se till att du har en bra facklig företrädare då det kör ihop sig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.