Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Handläggare påverkar sjukfrånvaron

Personer som tilldelas en handläggare som är positiv till Försäkringskassans regelvek är sjukskrivna i snitt tre dagar kortare tid än dem med handläggare som tycker att reglerna är strunt. Det visar en ny rapport från ISF.
Lina Björk Publicerad

Handläggare på Försäkringskassan har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. De fattar beslut om ersättning och tar initiativ till stöd och hjälp som kan vara nödvändiga för att du ska kunna återgå i arbete.

Men trots att lagar och styrdokument reglerar mycket av handläggarnas arbete, finns det fortfarande handlingsutrymme i att fatta egna beslut. Och det är detta handlingsutrymme som ISF har studerat i en ny rapport.

- Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om handläggarnas betydelse för sjukfrånvaron. Vi har studerat deras  syn på regelverk, uppsatta mål, hur säkra de är på olika begrepp och hur viktigt de tycker att det är med samverkan mellan till exempel Försäkringskassan, sjukvården och Arbetsförmedlingen, säger Patric Hägglund, projektledare och en av författarna till rapporten.

Resultatet visar att ju positivare syn handläggarna har på regelverk och betydelsen av att nå uppsatta mål inom verksamheten, desto kortare sjukskrivningar. Skillnaderna mellan dem som var mest positiva och dem som tyckte att reglerna är oviktiga motsvarar i genomsnitt tre sjukskrivningsdagar.

- Effekten kan tyckas vara begränsad för genomsnittet, men kan få stora konsekvenser för den enskilda. Handläggarnas acceptans för regelverket är viktig från både effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt.

En positiv inställning till samverkan, rehabilitering och utredning tycktes inte ha någon betydelse för sjukskrivningstiden. Däremot kunde man se längre sjukskrivningsperioder för personer som handlades av handläggare som var positiva till avstämningsmöten som utredningsmetod.

- Vi såg en skillnad på en sjukskrivningsdag i jämförelse med dem som var mest positiva och dem som var mest negativa. Att sjukskrivningen förlängs, beror sannolikt på att avstämningsmötena används alltför frekvent, säger Patric Hägglund.

Fakta

Rapporten presenterades under ett seminarium anordnat av AFA-försäkring.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt inom socialförsäkringsområdet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.