Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facklig e-post vållar huvudbry

Publicerad

Facklig e-post vållar huvudbry

Vem har rätt att läsa din e-post som kommer till jobbet? Det enklaste svaret är att samma regler gäller som för vanlig post, står ditt namn på kuvertet får ingen annan öppna det.

När får chefen får läsa e-posten, vad kan jag som arbetstagare får nyttja posten till och hur ska arkivering av beslut och affärshandlingar ske?

I senaste numret av nyhetsbrevet "Cyberdefens - A Vision Beyond" som tar upp IT-juridiska frågor tas problemen upp. Arbetsgivare uppmanas att vara försiktiga när det gäller fackliga förtroendemäns e-post. Chefer som råkar, om än oavsiktligt, läsa fackets interna e-post kan dömas för föreningsrättskränkning.

- Misstag blir en bevisfråga. Om man går igenom all e-post och helt enkelt inte bryr sig om den fackliga särställningen, då är frågan om det kan kallas misstag, enligt Jan Källberg, jurist och redaktör för Cyberdefens.

Även fackliga förtroendemän måste vara försiktiga. En fackordförande som via den interna e-posten får kännedom om en olovlig strejk har svårt att säga att hon eller han inget visste.

- Det finns ingen rättslig skillnad. Det är bara lättare att bevisa, säger SIF:s förbundsjurist Martin Wästfelt, som känner till fall som det ovan.

På företagets e-postserver går det att se vilka som läst brevet och när.

Det är fortfarande ovanligt att svenska företag har interna regler för e-postanvändning. Enligt Cyberdefens bör följande punkter regleras i en policy.
- Om e-post får användas till privat korrespondens,
- Vem som får läsa posten förutom tjänstemannen,
- Hur man löser facklig e-post inom företaget,
- Särskilda regler för fackliga förtroendemän,
- Hur e-posthanteringen övertas vid sjukdom och bortavaro,
- Arkiveringsregler,
- Om chefer ska få kopior av viss trafik.

SIF:s förbundskansli har en kortfattat policy på en och en halv A4. Bland annat uppmanas de anställda att inte skicka personuppgifter eller andra känsliga upplysningar via Internet, då allt som skickas via nätet är möjligt att läsa och till och med ändra för den datakunnige.

LILIAN ALMROTH

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.