Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Besk medicin för apoteken

Det är 28 procent större risk för ett apoteksbolag att gå i konkurs än för något annat bolag. För de apotek som inte är med i någon stor apotekskedja är det ännu kämpigare att få affärerna att gå ihop.
Johanna Rovira Publicerad
TT Bild
TT Bild

Sedan det blev fritt fram att öppna apotek för fem år sedan har antalet apotek ökat med närmare 30 procent. Men konkurrensen har sitt pris för landets 1 280 apotek – risken att gå i konkurs är nämligen också närmare 30 procent, enligt tidningen Dagens Industri.

Kristina Fritjofsson, som var en av de som hoppade på apotekståget för fem år sedan då hon tillsammans med en kollega startade Apotek Samariten i Uppsala, vet varför:

- Marginalerna för läkemedel är väldigt låga. Gränsen för en vara ligger på 167 kronor, så du tjänar inga pengar om du inte har stora volymer, och det har vi inte möjlighet att ha.  Smink är det enda du kan tjäna lite pengar på.

Enligt Dagens Industri är det tufft även för de stora apotekskedjorna, även om många apotek inom det statliga Apoteksgruppen går bra.

- Om det är tufft för kedjorna kan du tänka dig hur det är för oss egenföretagare. Vi klarar oss för vi har försökt ha olika ben att stå på, till exempel samarbete med olika friskvårdsaktörer och vaccinationer, men det är inte så att man skär guld med täljkniv. Det är kämpigt, säger Kristina Fritjofsson.

Ett stort problem enligt apotekschefen är att varje apotek måste ha en gigantisk kassabuffert eftersom det varje månad uppstår ett glapp mellan när räkningarna ska betalas och när apoteken får in pengar från staten för subventionerade läkemedel.

- Vi måste ligga ute med jättesummor. Man får inte säga nej till en kund, men ibland tvingas man, annars klarar man inte betalningen. Det här systemet med en diff på en vecka är obegripligt men det är tydligen en gammal kvarleva som det inte går att ändra på fastän vi försökt, säger Kristina Fritjofsson.

Ett annat beskt piller att svälja för apoteken är, enligt Kristina Fritjofsson, att de även måste ligga ute med momsen på läkemedel de köper in.

- Politikerna har sannerligen inte underlättat för oss småföretagare som jag har förstått att man gjort i andra länder, säger Kristina Fritjofsson

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.