En student som kämpar för en bättre tillvaro genom att jobba extra och tjäna pengar och därmed får en inkomst som överstiger fribeloppsgränsen blir återbetalningsskyldig till CSN. Studenten måste då betala tillbaka sitt studiemedel, såväl lån som bidrag.

Alliansen har under den förra mandatperioden beslutat om att höja fribeloppsgränsen, vilket är ett steg i rätt riktning. Men problemet kvarstår fortfarande att studenter tvekar inför att jobba extra på helger och lov i rädsla för att bli återbetalningsskyldiga. Marginaleffekterna motverkar att fler studenter jobbar. Det finns också en risk att studenter hellre jobbar svart för att inkomsten på det sättet inte ska synliggöras, vilket då skulle kunna påverka studiemedlen. Svartjobb och hinder för arbetslinjen skadar samhället såväl som individen.

Eftersom studiemedelssystemet ställer krav på studieresultat finns inget motsatsförhållande till att avskaffa fribeloppsgränsen. Den student som vill studera och därtill vill arbeta under terminen, eller på helger och lov, ska uppmuntras att göra detta - inte hindras.

Bristande arbetslivserfarenhet är ett av de vanligaste skälen till att nyutexaminerade akademiker inte får jobb. Av det skälet bör all kontakt med arbetsmarknaden under studietiden uppmuntras. Det gör att studenten tidigare kan använda sina teoretiska kunskaper i praktiken och samtidigt kan tjäna lite extra pengar. Även av arbetsgivarna är det eftertraktat att studenter har arbetslivserfarenhet.

Jag har därför väckt en motion i Sveriges riksdag att se över hur och när fribeloppsgränsen för studenter kan avskaffas samt vad det kostar, men även vad det kan beräknas ge i ökade skatteintäkter genom att fler jobbar och att svarta inkomster kan komma att minska.

//Jenny Petersson, Riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet (M)