Den långtidsarbetslöse tvingas att skriva på ett slavkontrakt och acceptera löner som i de allra flesta fall är under 9 000 kronor i månaden och kommer inte i närheten av arbetstagarnas lägstalöner. Den arbetslöse är rättslös, eftersom gällande arbetslagstiftning och kollektivavtal endast gäller för arbetsmarknadens parter som är arbetstagare och arbetsgivare.
Namnbytet till fas 3 underlättar för regeringen att utnyttja människor för slaveri. Den långtidsarbetslöse som hamnat i Fas 3 kan inte kräva att få en lägstalön och heller inte inarbetad semester och semesterlön.
De som är inne i ett arbetsmarknadsprojekt omfattas inte av arbetsmarknadens arbetslagstiftning och ej heller av kollektivavtal. De företag som tar emot en arbetslös inom Fas 3 får anordnarbidrag på 225 kronor per dag. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med lokala företag, kommuner och ESF-rådet bilda en grupp som ordnar platser för personer i slaveri programmet. Den som erbjuder sysselsättnings (arbete) till en person i tredje fasen får ersättning med 4500 kronor i månaden. Fas 3 är arbetsmarknadens "soptipp". Slavkontrakten är på 65 procent av a-kassan. Är slaveriet röst fiske?
Kjell