Reformfördraget skrivs under av stats- och regeringscheferna nu i december 2007. Under 2008 ska det godkännas av de 27 medlemsländernas parlament, eller genom folkomröstningar, för att träda i kraft under 2009.
Vi har försökt sätta oss in i vad Reformfördraget går ut på genom att läsa material från EU-upplysningen. Textmassan är enorm och illa redigerad. Borde inte en så stor och dyr organisation som EU kunna ta fram ett komplett och läsbart ändringsförslag som vanliga människor kan läsa rakt upp och ned. Eller är förhoppningen att vi inte skall orka igenom det nu framtagna materialet?
Enligt Reformfördraget ska antal ledamöter i parlamentet inte överskrida 750 ledamöter. De utses genom allmänna, fria, direkta och hemliga val. Inte för att EU är känt för någon särskild öppenhet vad gäller offentliga handlingar, men hemliga val, vad menas med det?
Sverige är ett neutralt land - åtminstone officiellt. Enligt Reformfördraget ska säkerhets- och försvarspolitiken bli en integrerad del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Efter Europeiska rådets enhälliga beslut leder det till ett gemensamt försvar. Medlemsstaterna förbinder sig att gradvis anpassa och förbättra sin militära kapacitet. Sverige hade en minister som kände sig tvingad att avgå pga nedskärningar i budgeten. Hur påverkas det svenska försvaret av EU-anpassningens ökade krav?
Förslaget med en EU-försvarsminister har tagits bort och ersatts med en "hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik". Den höga representanten föreslår hur nationella resurser ska användas i uppdrag utanför unionen, till exempel för att bevara freden, förebygga konflikter eller stärka den internationella säkerheten enligt FN-stadgan. Tidigare har EU gått in länder utan stöd av FN, kommer det att upphöra nu?
EU:s yttre gränser ska skyddas genom en effektiv övervakning och kontroll av personer. Betyder "alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna", som det står i texten, stenkoll av medborgare från tredjeland och höga tullmurar? Sverige fick höjda tullar vid inträdet i EU - det kunde vi inte påverka.
Reformfördraget innebär att mycket makt flyttas från Sveriges riksdag till EU:s överstatliga institutioner, något som inte står i samklang med vad folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994 handlade om. Nej-resultatet vid EMU-omröstningen 2003 visade att vi svenskar inte vill ha mer centralisering och maktkoncentration i det europeiska samarbetet.
Reformfördraget är ett viktigt dokument som bör diskuteras och förankras bland medborgarna i alla EU-länder. Irland har deklarerat att man folkomröstar i frågan. I Frankrike, Danmark och Portugal är läget osäkert just nu. Regeringarna i Nederländerna, Storbritannien och Tjeckien har beslutat att ratificera fördraget i sina parlament. Hur gör vi i Sverige? Får medborgarna komma till tals?
Mrs Creekhill and/et M. Rempart