Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: En positiv trygghetschock

Det är vad TCO kallar sitt program för att ta Sverige ur krisen. Förslagen kostar 30-50 miljarder, runt två procent av BNP.
Björn Öijer Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Tre samverkande ekonomiska kriser inom bostadsfastigheter, finanser och efterfrågan av produkter och tjänster hotar att göra 200?000 personer arbetslösa, enligt den rapport som TCO presenterade före årsskiftet. För industrin blev det en tvärnit.

För att stärka hushållens köpkraft behövs följande omedelbara insatser:

  • Fortsatta sänkningar av Riksbankens reporänta ned mot en procent.
  • Rejäl höjning av bidragsdelen till studenter och tillfällig höjning av barnbidragen.
  •  Återställ a-kassan med sänkta avgifter och höj inkomsttaket.
  • Inför ett omfattande stöd till bostadsbyggande och tidigarelägg miljöinvesteringar.
  • Särskilt stöd för utbildning till personer som varslas om uppsägning.

TCO föreslår också en tillfällig sänkning av momsen under lågkonjunkturen, ökade resurser till kommunerna och landstingen för att undvika uppsägningar i offentliga sektorn och statliga lånegarantier till småföretag. Hittills har TCO fått gehör för kravet på sänkt reporänta och statliga lånegarantier. Att dessa garantier inte verkställts i önskad omfattning är en annan sak. Internationellt reses krav på EU att omfördela jordbruksstöd till forskning och omställning i krisdrabbade branscher. Ett EU-direktiv efterlyses med etiska riktlinjer för företagsledningars bonusar.

I december berömde TCO-ordföranden Sture Nordh regeringens stimulanspaket, särskilt ROT-avdraget och satsningar på Arbetsförmedlingen och nya yrkesutbildningar. Men kritiken kvarstod mot att åtgärderna är för snålt tilltagna.

På Unionens extrakongress i januari togs ett uttalande, där ledamöterna sa klart nej till lönesänkningar och krävde ytterligare åtgärder för att säkra företagens kapitalförsörjning och personalens kompetens, tidigare igångsättning av infrastrukturinvesteringar samt förbättringar av a-kassan, höjt tak och lägre avgift.

Unionen har positivt noterat regeringens löfte om tillfälligt uppskov med skatter och arbetsgivaravgifter till företag med betalningsproblem men önskar liksom TCO kraftigare tag för att stimulera hushållens efterfrågan.

Unionen föreslår också en fördubbling av miljöbilspremien och att en tillfällig skrotbilspremie införs. I ett fackligt paket för stöd till fordonsindustrin och Västsverige ingår momsbefriad utbildning, forskningsinstitut och innovationsstöd, bättre kommunikationer och dialog mellan företag, facket och regeringen.       

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Träna på jobbet istället för friskvårdstimme
Friskvårdsbidrag och gymkort räcker inte om arbetsdagen inte lämnar utrymme för träning,skriver Andreas Wallin. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, gymkort och ibland en timmes träning i veckan. Det låter generöst. Men för många anställda är det inte pengar till ett gymkort som saknas. Det är tid. Efter 17 år som entreprenörer i byggbranschen är vi övertygade om att arbetsgivare behöver tänka om.

Andreas Wallin

När vi drev vårt byggföretag såg vi hur svårt det var att få ihop arbete, familj och träning. För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande. För småbarnsföräldern kan kvällsträning betyda ännu ett stressmoment mellan hämtning, matlagning och läggning. Och den som tränar på lunchen ska hinna byta om, duscha och äta innan nästa möte.

När tiden inte räcker är det ofta träningen som ryker först.

Så vi gjorde tvärtom. Vi avsatte omkring 60 kvadratmeter av våra lokaler och byggde ett ordentligt gym. Vi investerade hundratusentals kronor i utrustning, bra golv, omklädningsrum och duschar. Vi ordnade handdukar, tvål och schampo. Allt för att det skulle vara enkelt att träna och sedan gå tillbaka till jobbet.

Men den viktigaste investeringen var inte maskinerna. Det var förtroendet.

För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande

Vår policy var enkel: ”Träna när fan du vill.” Före jobbet, på lunchen eller mitt på förmiddagen om man behövde en paus. Det enda kravet var att arbetet skulle fungera, att kunderna fick det de blivit lovade och att kollegorna inte behövde göra någon annans jobb.

Den första invändningen från andra företagsledare brukar vara: ”Men tänk om folk missbrukar det?”

Det hände inte hos oss. En medarbetare som vill undvika att arbeta behöver knappast ett gym för att göra det. Det går lika bra att fastna i meningslösa möten, telefonen eller uppgifter som drar ut på tiden. Om någon inte levererar är det ett ledarskapsproblem, inte ett träningsproblem.

Hos oss kom vissa tidigare till arbetsplatsen för att träna. Andra stannade längre. Gymmet blev också en mötesplats för människor från olika delar av företaget. Ibland körde vi gemensam cirkelträning med en personlig tränare. Kollegor som sällan träffades i arbetet lärde känna varandra mellan vikterna och träningsredskapen.

Vi upplevde en stark sammanhållning och låg sjukfrånvaro. Vi kan inte bevisa att gymmet orsakade det. Men vi såg heller inga tecken på att människor presterade mindre för att de kunde träna under arbetsdagen. Tvärtom blev möjligheten ett tydligt argument när vi rekryterade.

Arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig

Vi behöver också ändra hur vi räknar. Ett två timmar långt möte betraktas utan vidare som arbete. Men 40 minuter i gymmet kan beskrivas som förlorad produktion. Varför? En arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig, samarbeta och prestera över tid.

Det betyder inte att varje träningsminut ger ekonomisk avkastning. Men det är lika orimligt att automatiskt räkna den som en ren förlust.

Ekonomin handlar dessutom om vad företaget redan betalar för. Många arbetsgivare subventionerar externa gymkort och friskvårdsportaler som används ojämnt. När vi byggde vårt gym kunde vi samtidigt sluta betala för externa kort. Ett eget gym är förstås inte lösningen överallt, men arbetsgivare borde fråga sig om friskvårdspengarna kan användas närmare arbetsplatsen – och med större effekt i vardagen.

Alla har inte kontorsjobb och alla arbetsgivare kan inte avsätta 60 kvadratmeter. En sjuksköterska, chaufför eller byggnadsarbetare kan inte alltid lämna arbetet när som helst. Men principen går att anpassa: ett mindre träningsrum, ett samarbete med ett närliggande gym, promenadmöten eller möjlighet att ta en löprunda när schemat tillåter.

Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav

Och nej, alla måste inte träna. Ingen chef ska kontrollera steg, kroppsvikt eller träningspass. Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav. Frihet fungerar bara om den är verklig – även när en medarbetare går till gymmet klockan tio på förmiddagen.

Arbetsgivare borde sluta fråga hur de har råd att låta människor träna under arbetsdagen och börja fråga vad det kostar när människor aldrig hinner.

Avskaffa den schemalagda friskvårdstimmen. Låt personalen kunna träna varje dag – när arbetet tillåter det och när det passar dem.

Andreas Wallin, entreprenör och vice vd, Longevity Life AB