Den danska Lavalutredningen är klar. Representanter för parterna och regeringen har kommit fram till att kollektivavtal ska kunna utkrävas av utländska arbetsgivare så att deras tillfälligt utstationerade anställda får samma villkor som danska anställda i samma bransch. I den så kallade lägstlönen ska inräknas kostnader för semesterersättning, pensionsavsättningar, vidareutbildning och förmåner vid barnafödande. Alltihop ska slås fast i dansk lag.
Det låter som en dröm jämfört med diskussionen i Sverige. I Almedalen skickade Teknikföretagen fram sin chefsjurist Anders Weihe, som upprepade ett utspel från januari i år: lagstiftade minimilöner är det bästa sättet för Sverige att möta kraven efter EG-domarna i bland annat Lavalmålet. Nivån skulle bestämmas till halva snittlönen eller cirka 10 000 kronor. Det är 5 000 kronor under lägstlönerna i Unionens avtal!
Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt avfärdade redan i vintras Weihes förslag som tramsigt och fullständigt obegripligt. Något stöd för en statlig inblandning i lönesättningen finns inte ens hos ansvarige ministern Sven Otto Littorin (m), som vill att arbetsmarknadens parter ska lösa frågan om anpassning till EU:s regelverk för utstationerade arbetare och tjänstemän. Om Svenskt Näringsliv skulle göra Weihes linje till sin lär det bli tvärnit i förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal.
Fackets jurister och ledare har kritiserat att EG-domstolens snäva tolkningar gör miniminivåerna i utstationeringsdirektivet till tak i stället för golv, vilket strider mot de politiska kompromisser i EU-parlamentet som bäddade för direktivets antagande. Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt, säger till Kollega (se länkad artikel): "Jag tycker att EG-domstolen visar brist på lojalitet mot den demokratiska processen inom EU".
Malmberg och hans kollega, professor Niklas Bruun, har på uppdrag av Facken inom industrin analyserat EG-domstolens beslut i dels Lavalmålet, dels Rüffertmålet där tyska delstaten Niedersachsen fick på nöten därför att de haft kollektivavtal som krav vid offentlig upphandling. Slutsatsen av analysen är på ren svenska att EG-domstolen diskriminerar utstationerade anställda och ger deras arbetsgivare konkurrensfördelar gentemot inhemska företag.
Ordföranden i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott, Jan Andersson (s), välkomnar en inbjudan från kommissionen till en dialog om EG-domarna med arbetsmarknadens parter och medlemsländer vid ett särskilt inkallat forum senare i höst.
Frågan är dock om denna dialog kommer att leda till en omarbetning eller ett förtydligande av utstationeringsdirektivet. Bara snack löser inte problemet. Med dagens tolkning kommer nya danska lagar om rätten att konflikta för kollektivavtal att anmälas till EG-domstolen och underkännas. Den svenska statliga utredningen under ledning av Medlingsinstitutets chef Claes Stråth blir inte klar förrän i december.
Det enda EU-kommissionen lovar i sin inbjudan är att "ta itu med oron", utvärdera och besvara frågor och "se till att det inte finns någon motsättning mellan fördragets grundläggande friheter och skyddet av grundläggande rättigheter". Det är just den existerande motsättningen som domarna uppehåller sig vid. I Laval-, Viking-, Rüffert- och Luxemburgmålen har domstolen tydligt argumenterat för att den fria rörligheten ska vara överordnad den fackliga konflikträtten.
Sverige, Danmark, Tyskland och Luxemburg bör bilda en gemensam front för att hävda de fackliga rättigheterna - om det så bara blir en skrivning i ett socialt protokoll fogat till EU-fördraget.
