De första två stegen i regeringens jobbskatteavdrag innebär att samhället går miste om 50 miljarder i skatteintäkter, som skulle kunna användas till vård, skola och omsorg. I vårbudgeten nästa vecka föreslår finansminister Anders Borg (m) ytterligare skattesänkningar. Detta sker samtidigt som Sveriges kommuner och landsting, SKL, signalerar att kommunalskatten kan behöva höjas med tio kronor år 2030 från dagens cirka 30 kronor per hundralapp, om inte folk är redo att betala ur egen ficka.

- Vi står inför en situation där allt färre ska betala för allt fler och där förväntningar på välfärdstjänsterna ständigt ökar, säger Anette Åkesson, ordförande i SKL:s programberedning för välfärdens finansiering.

Till 2030 väntas vi bli 870 000 fler invånare. Av dem kommer bara 75 000 att vara i arbetsför ålder.

SKL:s färska undersökning visar att nio av tio föredrar ökad kvalitet inom äldreomsorg, skola och sjukvård framför sänkt skatt. Nästan lika många kan till och med tänka sig att betala högre skatt för att stärka kvaliteten i en sjukvård för alla. Åtta av tio kan tänka sig att betala mer i skatt för att höja kvaliteten i skolan för alla. Sju av tio har samma uppfattning när det gäller barnomsorgen.

I valet mellan fler anställda inom omsorgssektorn och högre barnbidrag respektive högre pension föredrar de flesta ökad personaltäthet.

Men det finns också en beredskap att ta sig förbi vårdköer genom att pröjsa av egna medel. 64 procent av de privatanställda kan tänka sig att betala en särskild försäkring för att snabbare få tillgång till sjukvård, och nästan åtta av tio i undersökningen är beredda att betala extra för bättre service i äldreomsorgen.

SKL:s enkät visar att det finns flera sätt att få folk i arbete än genom jobbskatteavdrag. En solidarisk finansiering av välfärden är också bättre än att vältra över bördan på alla dem som inte får något avdrag - de arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade.