Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Inget flaskvatten i Unionen

Klimathotet är ständigt närvarande och pågår oavbrutet dygnet runt, året om. Alla måste bidra till att utsläppen av koldioxid minskar. Även till synes små attitydförändringar bidrar till att minska klimatförändringen. Vi kan alla aktivt delta i detta förbättringsarbete.
Ewa Tjernström Publicerad
Ewa Tjernström
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Sverige har ett friskt och fint kranvatten, trots det så dricker varje svensk i genomsnitt cirka 27 liter flaskvatten årligen. Kostnaden för kranvatten varierar från kommun till kommun men är i genomsnitt 15 kronor per kubikmeter, eller 1,5 öre per liter. En halvliter buteljerat vatten i butiken kostar omkring 16 kronor. Det innebär att flaskvattnet är mer än 2 000 gånger dyrare.

Att tillverka och transportera dessa flaskor betyder 34 000 ton koldioxid som spär på klimatförsämringarna. Samma mängd kranvatten ger noll koldioxidutsläpp.

Med dessa fakta i minnet känns det absolut nödvändigt att föreslå att Unionen upphör i alla sina verksamheter med all form av flaskvatten till förmån för kranvatten. Vi kan aldrig förändra andras beteende om vi inte börjar med oss själva. När en unionare går och handlar finns det inga flaskor med vatten i korgen - är inte det en tilltalande bild?

Förbättringsarbete smittar och med det kommer nya idéer som att

  • handla rättvisemärkt frukt, kaffe och the.
  • avstå inköp av träslag vi vet bidrar till att skövla regnskogen, mahogny och ebenholts
  • välja lokalproducerade produkter (finns de inte i hyllan så kräv att de tar hem dem)
  • stänga av alla apparater som står i stand-by läge

På senaste förbundsstyrelsemötet drack vi oss otörstiga med kranvatten. Det smakade utsökt. Flaskorna var borta och får förhoppningsvis inte tillträde till styrelserummet i framtiden.

Nu återstår att göra likadant överallt i hela Unionen.         

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vill du göra din röst hörd på Kollega debatt?

Många ämnen har engagerat er läsare under året. Tystnadskultur, småbarnsföräldrar och privata sjukvårdsförsäkringar till exempel. Här är årets fem mest lästa debatter.
Lina Björk Publicerad 18 juni 2025, kl 06:00
små bilder på ansikten
Några av de mest lästa debatterna under året handlade om orättvisa krav på föräldrar och singlar på arbetsplatsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig till: lina.bjork@kollega.se. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest (hitills) 2025: 

Barnfria förväntas jobba mer

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.

Det är inte arbetslösas fel

Arbetsgivare skriker efter kompetens men svarar inte ens arbetssökande som lagt tid på ansökningar och tester. Att söka jobb är ett heltidsjobb. Sluta beskriv arbetssökande som lata, och titta istället på hur arbetsgivare rekryterar, skriver Magdalena Ackeberg.

Vården blir ojämlik med privata försäkringar

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.

Småbarnsföräldrar gör så gott de kan

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.

Unga blir sjuka av flytande arbetstider

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.