Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Könskodade platsannonser motverkar jämställdhet
Att kunna samarbeta är en toppegenskap om man söker jobb inom ett kvinnodominerat yrke, medan självständighet står högst i kurs inom mer mansdominerade. Det enligt en studie av platsannonser som visar att de ofta är könskodade.
I studien har sextio platsannonser inom landets sex mest kvinno- och mansdominerade yrkekategorier granskats. Det handlar om arbeten som sekreterare, förskollelärare och undersköterska respektive byggnadsträarbetare, motorfordonsmekaniker/reparatörer och installationselektriker.
Att annonserna är könskodade bidrar till könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden och missgynnar kvinnor, anser Jessica Sundin och Sara Lindmark som gjort studien och skrivit uppsatsen "Den könskodade jobbannonsen vid Umeå universitet.
- Med vår undersökning vill vi skapa medvetenhet om hur det ser ut. Risken är annars att det bara rullar på, säger Jessica Sundin till tidningen Personal & ledarskap.
Studien visar att när det gäller de kvinnodominerade yrkena så stod personliga egenskaper högre i kurs än utbildning och meriter jämfört med hur det var inom de mansdominerade yrkena, där yrkeskunnande och erfarenheter var det som värdesattes allra mest och där personliga egenskaper i bland inte ens nämndes.
Medan arbetsgivarnas önskemål inom de kvinnodominerade yrkena toppades av att man skulle ha samarbetsförmåga, vara flexibel, självständig/självgående, bra på omvårdnad och serviceinriktad var det mest efterfrågade inom de mansdominerade yrkena att man skulle vara självständig/självgående, kvalitetsmedveten/ha fokus på slutprodukten, vara flexibel, serviceinriktad och ha samarbetsförmåga. I den ordningen.
I och med att kvinnor och män tilldelas olika egenskaper utifrån sitt kön i platsannonserna så formar det könsstereotypa förväntningar hos de jobbsökande, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Också när det gällde vad arbetsgivaren kunde erbjuda den arbetssökande visar studien på skillnader. Medan sökande till de mansdominerade yrkena ofta informerades om att jobbet fanns hos en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor och förmåner betonades främst att jobbet fanns i en naturskön miljö med god arbetsmiljö och innebar stimulerande arbetsuppgifter i de kvinnodominerade yrkena.
Jessica Sundin och Sara Lindmark har förklarat att de är medvetna om att en del av de skillnader de har funnit i platsannonserna beror på att det handlar om olika yrken. Att det exempelvis är så att en undersköterska behöver vara mer omvårdande än en elektriker.
- Men könskodningen förekommer även där det inte är motiverat, till exempel i miljöbeskrivningar av arbetsplatsen, säger Jessica Sundin till Personal & Ledarskap.
- Naturbeskrivningarna skulle kunna motiveras av att en förskolelärare vistas mer utomhus, men de förekommer ofta också i annonser riktade till undersköterskor. Så frågan är om man lyfter upp en fin miljö för att kompensera sämre villkor när det gäller löner, förmåner och status, eller om natursköna omgivningar faktiskt är vikigare för kvinnor oavsett arbetsuppgifter.
Enligt studien så nämndes också en strävan efter en jämnare könsfördelning endast i elva av de sextio platsannonser som granskats och bara i fyra annonser uppmuntrades personer av det underrepresenterade könet att söka jobbet.
"Den könskodade jobbannonsen" har nu tilldelats Personalvetarpriset.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
