Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unga får förtidspension för att klara skolan
Antalet unga svenskar som får sjuk- och aktivitetsersättning har ökat med 42 procent under de senaste tio åren, främst beroende på psykiska diagnoser. Men ökningen beror också på att allt fler får ersättningen för att kunna slutföra sin skolgång.
För tio år sedan, 2003, var nära 22 000 unga under 30 år förtidspensionärer. Vid förra årsskiftet var de drygt 30 200 enligt Försäkringskassans statistik. Det innebär en ökning med nära 9 000, eller 42 procent.
En förklaring till det ökade antalet är att allt fler fått psykiska diagnoser som ligger till grund för förtidspensioneringen.
En annan är att det skett lagändringar som påverkar regelverket, vilket i sin tur påverkar statistiken.
Men en tredje orsak är också att allt fler fått sjuk- och aktivitetsersättning för att kunna fullgöra sin skolgång, menar Ingeborg Watz Forslund, chef på Försäkringskassans enhet för sjuk- och aktivitetsersättning.
Den vanligaste psykiska diagnosen bland de unga kvinnor som blir förtidspensionärer, och den näst vanligaste bland de unga männen, är en så kallad psykisk utvecklingsstörning, vilket innebär en intellektuell funktionsnedsättning.
- Det behöver inte handla om att man har en nedsättning vad gäller arbetsförmågan. I stället får man ofta ersättning som ett slags studiestöd, för att man ska kunna slutföra sin skolgång på en särskola, ett gymnasium eller på en folkhögskola, säger Ingeborg Watz Forslund.
2004 var det ungefär 500 av de 4 500 unga som blev förtidspensionärer som fick stödet för att kunna fullgöra sin skolgång. Förra året utgjorde de mer än hälften, ungefär 3 500 av totalt drygt 6 600.
- Eftersom vi vet att det här ofta blir en inkörsport till att fastna i systemet så är det jätteviktigt att man sätter in tidiga insatser både i grund- och gymnasieskolan, för att färre ska hamna i det här utanförskapet, säger Ingeborg Watz Forslund.
Vad gör Försäkringskassan för att hjälpa förtidspensionerade unga att komma i arbete?
- Vi har i uppdrag att identifiera behov och samordna insatser. Men vi har inga insatser själva, det behöver vi hjälp med av andra. Vi jobbar i samverkan med vården, arbetsförmedlingen och kommunerna, och då är unga en prioriterad grupp. Sedan har vi också flera EFS-projekt och jobbar intensivt med att träffa och identifiera olika berörda individers behov.
Hur fungerar era insatser?
- Hittills har vi inte lyckats hjälpa så många. Men det är först på senare år som vi gjort mer insatser, som att samarbeta med vården, arbetsförmedlingen och kommunerna, och det tar tid att se effekterna. Men jag hoppas vi ska kunna se en skillnad nästa år. Även om vi bara lyckas hjälpa några få till en början så är det ändå en enorm vinst, både för samhället och individerna.
Fakta
Förtidspension ersattes 2003 av sjuk- och aktivitetsersättning. För unga, under 30 år, kallas det aktivitetsersättning, och omprövas regelbundet. Beslut om aktivitetsersättning kan beviljas för mellan 1 och 3 år i taget.
Personer som fyllt 30 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan i stället få sjukersättning.
Källa: Försäkringskassan
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
