Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så här gör du (inte) på julfesten

Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara. Men inte alltför lustiga - i dessa julfesttider kan det vara läge att tänka på vad man inte ska göra på jobbets julfest. I alla fall inte om man vill ha kvar sitt jobb.
Johanna Rovira Publicerad
Julbord
  1. Drick måttligt. Eller inte alls om du är osäker på dig själv. Enligt en undersökning Kollega gjorde förra året visar att tre av fyra har sett en kollega som blivit alldeles för full på en julfest - en tredjedel av dessa svarar också att det skett många gånger.  Fyra av tio har dessutom sett chefen ta några glas för mycket på julfesten.
  2. Flirta inte med chefen.  Det är ett råd som den danske karriärexperten Torben Wiese ger Jyllandspostens läsare.  Inled hellre flirten nån annan dag är tipset.
  3. Flirta inte med kollegor du inte känner så väl heller - även om du själv tycker att det är ganska oskyldigt finns det alltid en större risk att flirten kan missuppfattas av mottagaren av din uppvaktning när det är alkohol med i bilden. Gränsen mellan flirt och sexuella trakasserier kan vara svår att upptäcka.
  4. Flirta inte med personalen heller - de är där för att jobba och att de är trevliga mot dig ska inte tas som en invit per automatik.   
  5. Lägg inte ut roliga partybilder från festen på facebook eller på andra sociala medier.  Ett råd att bära med sig på andra fester också.
  6. Ta inte det där jobbiga samtalet som du gått och grunnat på ett tag, med chefen eller med någon kollega som du har ett horn i sidan till.  
  7. Håll inga spontana tal. Spontana tal på fyllan är sällan särskilt roliga (om du nu inte råkar vara en talarvirtuos) och tal som bara hindrar folk att äta är bara irriterande. 
  8. Gör inget uppseendeväckande - även om det verkade som en bra idé just då, så kommer minnet av din strippdans eller din vurpa i ris a la maltan inte att främja din fortsatta karriär inom företaget.
  9. Träng dig inte i kön till buffébordet och peta inte med fingrarna i julmaten. Det är inte ett dugg charmigt och kan dessutom öka risken för matförgiftning.
  10. Kritisera inte hur andra tar eller äter sin julmat - även om det finns vissa outtalade regler om i vilken ordning man ska äta maten på julbordet är det upp till var och en att följa dem. Måste du nödvändigtvis himla med ögonen över andras bordsskick så gör du det när du är för dig själv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.