Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän ägnar tre timmari veckan åt sociala medier

Facebook är ohotad etta. Twitter jobbar i motvind. Och det är framför allt privat vi använder sociala medier, det visar Kollegas undersökning. Men dina privata status­uppdateringar kan få konsekvenser i ditt arbetsliv.
Ola Rennstam Publicerad
Sociala medier

Barnen försummas när den smarta mobilen blivit till en förlängd kroppsdel, jobbmejlen kollas i tid och otid hemma i tv-soffan och ditt nätverk i sociala medier anses som den självklara autostradan till drömjobbet. Så låter i alla fall den allmänna debatten.

Visst har kraven på tillgänglighet ökat med den nya tekniken, och visst flyter arbetsliv och privatliv alltmer ihop. Men en undersökning som Kollega har gjort bland Unionens medlemmar ger också en annan bild - åtminstone när det gäller sociala medier.
Facebook gilla
En stor majoritet
, 76 procent, använder sociala medier huvudsakligen för privata ändamål; för att hålla kontakt med släkt och vänner, få koll på vad som händer och berika sitt sociala liv. Endast 8 procent använder det huvudsakligen i arbetet och 10 procent för att söka jobb.

Unionenmedlemmarna ägnar i genomsnitt nästan tre timmar i veckan på sociala medier och var tionde lägger mer än sju timmar. Mest populärt är förstås Facebook som hälften använder varje dag, och kvinnor i större utsträckning än män. Endast tre procent använder Twitter dagligen.

Men även om man endast använder sociala medier på sin fritid så kan det sätt man agerar på få konsekvenser för arbetslivet. Nyligen fick till exempel en chef för en större hotellkedja sparken sedan han gått in och skrivit kritiska omdömen om några konkurrenter på hotellsajten Tripadvisor. Och två Unionenmedlemmar på Go Excellent blev uppsagda för några år sedan efter att de skrivit olämpliga saker om sin chef på sina privata Facebooksidor.
tweet
Att man bör undvika
statusuppdateringar som dömer ut chefens intelligens och att lägga upp bilder som avslöjar att du inte alls ligger hemma i sjuk­sängen har de allra flesta insett vid det här laget. Men det är lika viktigt att tänka på vilka sidor man gillar och vilka forum man skriver i.

- Många är rädda för att skriva något om sin chef men det är inte där problemet ligger. Ett till synes oskyldigt agerande med ett gott uppsåt kan skada ett företags anseende eller avslöja affärshemligheter. Vi tänker oss inte riktigt för när vi är i den privata sfären, säger Malin Ström, social mediestrateg.

- I dag kan man med några få knapptryck till exempel få fram en lista över vilka anställda på Microsoft som gillar hackergruppen Anonymous eller vilka sexgrupper som gillas av personer med titeln förskollärare. Och då kommer ljuset automatiskt att riktas mot arbetsgivaren. De flesta misstag sker i privata profiler på privat tid och där har företaget givetvis Sociala medieringen rätt att gå in och bestämma vad man får och inte får men man får fortfarande ta konsekvensen.

Den uppluckrade gränsen mellan privatliv och arbetsliv har fått allt fler företag att upprätta policyer för sociala medier. Malin Ström poängterar vikten av att reglerna är brett förankrade bland personalen, annars kommer det att upplevas som att ledningen är inne och petar i deras privatliv.

- Det viktiga är inte ett fint dokument som läggs ut på intranätet utan att få medarbetarna motiverade och involverade. Ingen vill ju jobba på ett företag som sätter munkavle på sina anställda. För att de ska acceptera och vilja anamma policyn även på sin fritid gäller det att få dem att förstå att den inte enbart upprättas för företagets bästa utan att de själva har något att vinna på den. Att man inser vilka konsekvenser agerandet i sociala medier får för deras varumärke, säger hon.

Vid nyrekryteringar är det i dag närmast praxis att arbetsgivare kollar kandidaternas profiler i sociala medier.

- Det är inte så många som strävar efter guldklocka längre utan förr eller senare vill man ha ett nytt jobb. Det är det enklaste sättet att motivera att man ska se över sina sekretess­inställningar och inte lägga till kreti och pleti i sina privata nätverk. Den enorma räckvidden i sociala medier kan skapa problem inte bara för företaget utan även för individen själv. Vem vill till exempel anställa någon som talar illa om sin förra arbetsgivare? säger Malin Ström.

Men en policy skyddar förstås inte mot allt, affärs­hemligheter och säkerhetsluckor kan läcka ut på många sätt. Säkerhets­avdelningen på en storbank gav för ett tag sedan Malin Ström i uppdrag att se vad hon kunde ta reda på om företaget genom en snabbskanning på sociala medier. Resultatet gjorde bankcheferna förskräckta.

- Efter två minuter frågade jag dem om deras hiss på huvudkontoret var lagad. Det visade sig att en hissmontör hade "checkat in" på banken i samband med att han skulle utföra en reparation. Ett annat exempel är om någon i egenskap av skadedjursbekämpare checkar in på den fina restaurang man sanerar, då vill nog inte så många anlita det bolaget igen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen