Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vinstdelningssystem - grädde på moset

Många arbetsgivare erbjuder vinstdelningssystem som ger de anställda en extra slant när det går bra för företaget.
- Om det finns bonus på ledningsnivå är det bra att det finns system som ger de anställda en del också, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
Men vad bonusarna har med den anställdes prestationer att göra är inte alltid helt solklart.
Linda Svensson Publicerad
Bonus

Att ledningen i svenska börsföretag omfattas av bonusprogram vet vi. Det är mer regel än undantag. Enligt en undersökning som Folksam presenterade i mars i år använder sig fyra av fem börsbolag av rörlig ersättning till sin vd.

- Om bonusar styr mot rätt saker och mot långsiktighet tycker vi att de är okej, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Flera av börsföretagen låter även de anställda ta del av vinsten. Många gånger handlar det även om ett antal kriterier som måste uppfyllas för att det ska bli några extra pengar. Det kan till exempel vara leveranssäkerhet, sjukfrånvaro, kvalitet och kundnöjdhet. De flesta vinstdelningssystem innebär att de anställda kan få som mest uppemot en extra månadslön.

bonusFlera klubbföreträdare som Kollega talat med har svårt att se kopplingen mellan sin egen insats och vinstdelningen.
- Vi tänker inte på att det finns. Det är mer som en glad överraskning när det betalas ut pengar. Det är inget som driver och stöttar oss, säger Sören Carlsson, Unionens klubbordförande på Volvo Personvagnar.

Thomas Eriksson, som är Unionens vice ordförande på Sandvik, är i huvudsak nöjd med det vinstandelssystem som finns på företaget - och som i fjol gav cirka 20 500 kronor åt varje anställd i Sverige - men tror att det skulle kunna bli ännu bättre.

- Nackdelen med systemet är att det kan vara svårt att se att hur det man gör i företaget påverkar vinstandelen. 

Men kanske är det just så det ska ses. Som lite grädde på moset. Cecilia Fahlberg anser det.
- Vi vet att våra medlemmar uppskattar det här. Men det får aldrig ersätta den ordinarie löneökningen. Det är mer att betrakta som en gratifikation, en möjlighet att få ut lite extra. Det får inte vara att arbetsgivaren säger att nu struntar vi i lönerevisionen i år och så får ni bonusar i stället.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.