Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Samvetsstress - inget man springer ifrån

Att ha dåligt samvete kan vara bra ibland. Det ger oss drivkraft att rätta till det som är fel. Men att ständigt känna sig otillräcklig kan ge samvetsstress som i sin tur kan leda till utbrändhet.
Petra Rendik Publicerad
stress

Gunilla Strandberg, professor i omvårdnad vid Umeå Universitet, har tillsammans med andra forskare studerat samvetsstress inom vårdyrken. Det är en yrkesgrupp som ofta känner att de inte gör tillräckligt och har dåligt samvete för det.

Men samvetsstress är inte unikt för vården, tror Gunilla Strandberg.

- Vi är människor och vi har samvete, då spelar det mindre roll vilket jobb man har. Jag tycker att det skulle vara spännande att se hur man har det i andra yrken men framför allt se vad man kan göra åt samvetsstress.

Samvetsstress är en personlig upplevelse. Man känner dåligt samvete och det är en stressfaktor precis som tidspress och IT-stress, som kan leda till utbrändhet. Det som är speciellt med samvetsstress är att det är inget man kan springa ifrån, menar Gunilla Strandberg.

Men dåligt samvete är inte alltid något dåligt, det visar en mängd forskning. Samvetet är vår inre moraliska kompass som säger att något inte står rätt till.

- Utifrån samvetets drivkraft kan vi hitta lösningar på det som inte är bra. För dåligt samvete signalerar ofta att något är fel. Men samvetet kan också bli en börda, säger Gunilla Strandberg.

Vad kan man då göra för att lindra samvetsstress? På några äldreboenden har personalen fått testa att dela på samvetet med varandra, berättar Gunilla Strandberg. Stressen lättar om man samtalar om vad som orsakar den där klumpen i magen.  Är det vettigt att jag har dåligt samvete? Varför är det vettigt? Och kanske viktigast av allt, vad är möjligt att göra så att det blir bättre?

- Samvete betyder ursprungligen att veta tillsammans, men i dag vi har en individualistisk kultur, samvetet verkar bli var mans ok.  Det blir så lätt personligt.  Men samvetet måste upplysas och delas, bara det kan göra bördan lättare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.