Förmåner kan vara allt från fritt kaffe på jobbet till billigare provrörsbefruktning och feta bonusar. En del saker som betraktades som förmåner för några år sedan, tar vi för givna i dag, till exempel mobiltelefoner, men oavsett vilka förmånerna är så finns det all anledning att se upp med dem.

- Förmånerna är både ett modefenomen och ett konjunkturfenomen, säger Lena Granqvist, doktor i nationalekonomi och Sacoexpert på lönebildning. Hennes doktorsavhandling handlade om just löneförmåner och hon har även skrivit rapporter i ämnet.

När arbetsgivarna konkurrerar om arbetskraften under högkonjunktur måste de sockra anställningen för att locka de bästa till sig och behålla sina experter. Men i sämre tider är förmånerna det första som ryker visar vår rundringning till ett 20-tal företag och Lena Granqvist bekräftar att det är så. 

Hon tar också upp risken med den så kallade klistereffekten -  förmåner gör det lättare för arbetsgivare att binda den anställde eftersom förmånen vanligtvis inte kan säljas vidare utan är bunden till anställningen, typ en förmånlig sjukförsäkring som upphör när man slutar.

En del av förmånerna, till exempel sjukvårdsförsäkringar och friskvård, gagnar dessutom arbetsgivaren lika mycket som den anställde. Eller kanske mer, om man som anställd inte ser upp.

- Somliga förmåner kan handla om rena skattekonstruktioner och när det gäller bruttolöneavdrag bör man vara försiktigt och hålla koll på att man inte hamnar under en viss gräns och därmed förlorar de allmänna försäkringarna.

Franska forskare menar att alla personalförmåner gagnar arbetsgivaren mest eftersom de är en billigare sporre än hög lön, men har samma effekt. Vår jakt efter status och saker som bekräftar vår status, är nämligen medfödd. Forskarna tipsar arbetsgivare om att ta reda på exakt vilka informella drivkrafter som finns på det egna företaget för att kunna dra nytta av dem.

Förmånerna är ett tecken i tiden och har gått från att gälla rena statussymboler för de högsta hönsen till att bli bredare personalförmåner. Lena Granqvist talar om hur fringisar (från engelskans fringe benefits)  ersattes av kringisar på 90-talet. Vi gick från tjänstebilar och lunchsubventioner till förmåner som underlättade livet kring arbetet - till exempel städning och barnpassning.

På 2000-talet kom i stället tryggisarna - individuella försäkringsförmåner blev allt vanligare eftersom försämringarna i det allmänna trygghetssystemet inte räcker till.  Lena Granqvist tror att nästa förmånstrend blir något hon valt att kalla väljisar:

- Ett exempel jag hört om är att arbetsgivare låter någon anställd jobba ett halvår som volontär, som någon slags individuell kompetensutveckling. För att klara av dagens arbetsliv med de krav som finns, går också arbetsgivare in och bekostar terapi för sina anställda.

Vilken är den bästa förmånen?

- Det är svårt att värdera. Det är naturligtvis olika beroende på vilken livssituation man befinner sig i, men flexibilitet, att ha möjlighet att jobba på olika sätt är viktigt. Som arbetsgivare borde man vara lyhörd för medarbetarnas behov och anpassa förmånerna därefter, säger Lena Granqvist.